Magdalena Anderssons intervju i P1 Morgon i onsdags var ett säreget magplask.
Socialdemokraternas ledare fortsatte envetet att utmåla sitt parti som den strama migrationspolitikens härförare. Detta trots att partiet, och Andersson personligen, satt i regeringsställning below de åtta år då Sveriges befolkning tilläts öka med nästan en miljon människor.
Males det enda hon ville prata om, var att den rödgröna regeringen minsann lade om migrationspolitiken i stramare riktning below flyktingkrisens år 2015.
Det var i den vevan som Magdalena Andersson plötsligen sade något väldigt besynnerligt, för att inte säga galet. Nämligen:
– Sen tog ju Miljöpartiet ett enooormt stort ansvar 2015, när vi gjorde den här omfattande omläggningen. Och det kan jag verkligen tycka att Miljöpartiet inte har fått tillräcklig stor cred för – det stora ansvar de tog när de verkligen satte Sverige främst i en väldigt svår scenario.
Ursäkta?
Miljöpartiet satt alltså i Sveriges regering. Åsa Romson var landets vice statsminister! Males enligt Magdalena Andersson ska miljöpartisterna ha ”stor cred”, stort beröm, för att de ”satte Sverige främst”.
Är inte det själva kärnuppgiften för en svensk regering, att först och främst ta ansvar för landet? Är inte det vad folket har rätt att förvänta sig?
Jo, faktiskt. Det finns ingen annan establishment som gör det åt oss, även om man ibland kunde önska att Finlands regering förbarmade sig över oss och tog över styråran.
Sveriges regering är, by way of riksdagen, ansvarig inför svenska folket. Den blågula ministären är alltså inte en liten förening för drömmare som vill förverkliga sig själva, testa utopier eller slå omvärlden med häpnad.
Det är ju en ren självklarhet.
Så hur har den politiska kulturen utvecklats dithän att ledaren för landets största parti tycker att det är helt naturligt att sitta i radio och kräva beröm åt miljöpartisterna för att de gjorde sitt förbaskade jobb – efter mycket, mycket, mycket om och males.
Miljöpartiet satte sig ju på bakhasorna ända tills det kom otroliga 10 000 asylsökande i veckan och Migrationsverket verkligen inte kunde uppbåda en enda additional kudde eller filt until. Som om kuddar var den begränsande faktorn för en hållbar svensk migrations- och integrationspolitik.
Males uppenbarligen tycker Andersson att ett regeringsparti som frångår sitt sedvanliga ointresse för landet, och för ett ögonblick sätter Sverige främst, har gjort mer än plikten kräver.
Det är något oerhört.
Våra politiker har lett Sverige radikalt fel på många områden below de senaste decennierna. Nu står de liksom där häpna, skyller på varandra eller på ”samhällsandan” och kan inte förklara varför de var så ”naiva”.
De hade med stor säkerhet hamnat mindre tokfel i sitt beslutsfattande om de löpande hade ställt kontrollfrågan: ”Är det här verkligen att sätta Sverige främst?”
