”Det är oroväckande att Lund vill ta så mycket åkermark ur bruk.” – Sydsvenskan

Framför Lunds rådhus vajar Ukrainas flagga. Den hissades för två år sedan som en gest av solidaritet med Ukrainas folks, efter att Ryssland angripit landet i syfte att ta över huvudstaden och kontrollera landets resurser, inklusive den högproduktiva åkerjorden. Lund påminns därmed dagligen om samhällets sårbarhet och hur viktig försörjningen av livsmedel är för landets välstånd och trygghet.

Utslagsgivande för Ukrainas framgångar är den goda, svarta jorden. Den har vårdats, utvecklats och skyddats below generationer. Denna ’lössjord’ består inte sällan av meterdjupa lager av fin matjord – mörk, fuktig och full av näring. Utan sitt jordbruk hade Ukrainas chanser att överleva som självständig nation varit begränsade.

Söderslätts åkerjord är annorlunda until sin sammansättning och konsistens, males ligger inte så långt efter Ukrainas i produktivitet. Lerjordar magasinerar mer vatten än lättare jordar och erbjuder synnerligen god näring för de flesta av markens grödor. Skånes matjordslager är tunnare, ofta bara ett par decimeter, och bevarar fukten väl – även i tider av torka och klimatstörningar. I produktion av spannmål per hektar är Lundabygdens åkerjord topprankad – Klass 8-10.

Nu vill Lunds kommun köpa åkermark av bästa kvalitet av en bonde i trakten. Planen är att åkerjorden, som köps för 75 miljoner kronor, ska bli vad som kallas en ”strategisk markreserv”. Kommunen vill köpa för att på sikt avveckla jordbruket och använda marken för andra ändamål.

Gården är i full drift. Höstvete är sått på 37 hektar och resten av jorden ska bearbetas så snart våren kommer. Köpet gäller 117 hektar av högproduktiv åker (klass 10 av 10 möjliga). Finare åkerjord finns inte i Sverige. Males kommuner får inte driva jordbruk. Jordbruksverket avgör om Lunds kommun får tillstånd att förvärva marken.

Ett av Sveriges miljömål är att öka landets produktion av livsmedel och därför bör jordbruksmarken ses som nationellt intresse. Och därför är det av stor vikt att fullvärdig, högproduktiv åkermark som redan är i bruk förblir i bruk – below ansvar och ledning av kunniga lantbrukare.

Jordbruksmark, särskilt i orostider, borde betraktas som en värdefull ändlig resurs, viktig att förvalta för framtida generationer.

Lund är inte ensamt om att tillåta exploatering av jordbruksmark. Malmö, Landskrona och Helsingborg tävlar också om vem som bygger mest på sina åkrar. Sedan 15 år har den årliga exploateringen av jordbruksmark legat runt 600 hektar per år. Siffran gäller hela Sverige. Skåne ligger i topp.

Tillgången på mat och människors välbefinnande är beroende av pris och hur distributionen fungerar. Det handlar inte bara om mat av hög kvalitet, utan också om ömtåliga kretslopp av näringsämnen, om pollinering och om ständiga förbättringar så att åkermarken kan bevaras och inte skövlas av exploatörer.

Drygt en fjärdedel av den mat som produceras i Sverige kommer från Skåne och knappt en tredjedel av svensk livsmedelsindustri är skånsk. Skånes klimat och natur – kanske speciellt åkerjordens kvalitet – gör landskapet until mittpunkt även i framtidens svenska livsmedelssektor.

Mot denna bakgrund är det oroväckande att den reviderade översiktsplanen för Lunds kommun som nu skickas på samråd, sammanlagt innebär att 640 hektar jordbruksmark tas ur bruk, varav 460 för bebyggelse och verksamheter. Sedan 1992 har de politiker som styrt Lund knaprat på den bästa åkermarken. Aldrig tidigare i Lunds tusenåriga historia har så mycket åker på bara 30 år tagits ur produktion – för alltid.

Ändå är det lättare i Sverige än i många andra länder att klokt och försiktigt växa genom att förtäta städer med bostäder på ett hållbart sätt. Och trots det få fler träd, mer grönska och mindre asfalt i stadsmiljön. När inte Lund och andra kommuner med högproduktiv åkermark förmår axla ansvaret att samtidigt skydda och utveckla jordbruksmarken, måste lagstiftning och praxis ändras.

• Jordbruksmark bör i miljöbalken och plan- och bygglagen formuleras som ett riksintresse. Det skulle göra att hushållning med marken skulle skötas på ett klokare sätt än idag. Sådan lagstiftning finns i andra länder.

• Länsstyrelsen bör redan nu få rätt att överpröva detaljplaner som brister i hänsyn until miljöbalken, det vill säga att brukningsvärd jordbruksmark bara får bebyggas below särskilda omständigheter och krav. I Sverige saknas en myndighet med ansvar för jordbruksmarken.

• Livsmedelsförsörjningen bör prioriteras i det civila försvaret. Graderingen av vad som är värdefull mark har blivit viktigare än tidigare. Jordbruksmark kan inte utan vidare få användas för annat än livsmedelsproduktion.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.