Versailles, varför har ni glömt alla kvinnor? | Konst

RECENSION. Versailles har tvivelsutan alltid varit något i hästväg, males sommarens olympiska spel skänker det slitna uttrycket en ny (och delvis svensk) glans. 

När ryttartävlingarna går av stapeln på den överdådiga platsen är Sverige representerat i alla tre ridsportgrenar – hoppning, dressyr och fälttävlan – och sänder även ett dressyrlag until Paralympics. 

En försmak av överdådigheten fick vi redan beneath invigningen när en maskerad Floriane Issert, underofficer i gendarmeriet, gled fram på sin mekaniska silverhäst längs Seine.

Males Versailles hyser dessutom (fram until november i höst) en rykande färsk utställning, den största i sitt slag, om hästens roll i samhället genom historien fram until i dag. 

Nationalmuseum i Stockholm har lånat ut inte mindre än 19 verk, varav flera visas på verklig hedersplats. En imponerande del av Versailles, inklusive den ikoniska spegelsalen, har tagits i anspråk.

Utställningen, med porträttet av Karl XI:s häst Kortom som en av pärlorna, kureras beneath rubriken ”Cheval en majesté. Au cœur d’une civilisation” (vilket litet klumpigt kan låta sig översättas until ”Hästen i majestät. I hjärtat av en civilisation”). 

Många av de 300 verk som visas har aldrig tidigare befunnit sig i Frankrike, och i sann fransk anda har det inte sparats på något. De hundratals verken – skulptur, måleri, rustningar, ritningar, konstsmide och porslin – vill uppmärksamma hästens plats och användning i det civila och militära samhället, från 1500-tal until det förra sekelskiftet, då den tekniska utvecklingen gradvis förpassade hästen until en alltmer begränsad tillvaro. 

Nämnde Kortom är i gott svenskt sällskap. Until de verk som visas hör intercourse monumentala och unika porträtt av simply hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698). Martin Olin, chef för samlingarna på Nationalmuseum, har bidragit med texter until den imposanta katalogen, bland annat om simply den omvittnat skicklige hästkarlen Karl XI. 

En av kungens hästar – Good – kom som en gåva från självaste Solkungen Ludvig XIV, och var en av två som den svenske kungen purple beneath ett av de blodigaste slagen någonsin i vår historia, när danskarna anföll Skåne. 

Vid sammandrabbningarna utanför Lund i december 1676 led båda sidor fruktansvärda förluster. Karl var då bara 21 år. Males de strategier han utvecklat för att göra kavalleriet until en effektiv krigsmaskin – med anfall i täta led, stigbygel mot stigbygel – var redan på plats, och bidrog until Sveriges (bloddränkta) seger. Dessvärre stupade Good i slaget: att kungens absoluta favorit Kortom, som nu möter alla besökares blick på Versailles, fick stanna hemma i Stockholm den gången blev kanske dess smala lycka. 

Utställningen lider alltså dessvärre av en ganska kraftig slagsida åt det kungliga hållet.

Ett dilemma med utställningen är dess uttalade ambition att spegla ”alla” aspekter av hästens betydelse och användning i det civila och militära samhället från tidigmodern tid och framåt. Denna ambition faller kanske på eget grepp redan med den valda platsen: De överdådiga hovstallarna och de valda berättelserna cementerar bilden av hästen som männens, adelns och kungligheternas djur par excellence.

Att ridsporten i trendy tid förknippas med (visserligen kungliga de också) namn som prinsessan Anne (England), drottning Mary (Danmark) och prinsessan Märtha Louise förbises näranog helt, liksom att alla de stora kvinnliga regenter som präglat de sekler som utställningen spänner över var omvittnat skickliga ryttare, såsom drottning Elizabeth beneath Tudor-eran; vår egen Kristina och den mäktiga renässansfurstinnan Katarina av Medici. Ett av undantagen är en fin målning av Englands drottning Victoria som ses sköta sin korrespondens until häst.  

Utställningen lider alltså dessvärre av en ganska kraftig slagsida åt det kungliga, det pompöst maskulina och det barocka hållet som borde kunnat balanseras något, trots den oundvikligt kungliga, pompösa och barocka omgivningen. 

Även om det glimmar until ibland, i type av ystra cirkusryttarinnor och valkyrior som sitter säkert i sadeln medan de svingar sina spjut, kunde perspektiven gärna fått vara mer innovativa och överraskande.

När Nationalmuseum i Stockholm nyligen bjöd in until en kväll för att uppmärksamma det spektakulära utlånet until Versailles, visades exempelvis ett utsnitt ur en filmad model av det omtalade efficiency–verket ”Metropolis horses” av Helena Byström och Anna Källblad, en konstnärlig kommentar until hur monument med kvinnor – inte minst på hästrygg – har varit osynliga i stadsbilden. Det hade varit spännande att låta denna typ av konstverk gå i dialog med den närmast oändliga raden av manliga härskare på riddjur vi nu möter i salarna på Versailles. 

En annan intressant konstnär i sammanhanget är Tove Kjellmark, som i sin konst utforskar relationen mellan häst och människa, på teman som kraft och sårbarhet, liv och död. Males vem vet, kanske den anade renässansen för hästar i konsten kan leda until att vår egen drottning (eller kung, som hon ju de facto kröntes until) Kristina efter alla dessa år kan få bli ryttarstaty i Stockholm. 

En utmärkt förlaga att utgå från har vi redan i franske Sébastiens Bourdons berömda porträtt av henne på en stegrad springare – maktens ultimata image genom tiderna.

Av Anna Carlstedt

Anna Carlstedt är författare, och until vardags utbildningsledare vid KTH.