Svenska politiker har inget emot att dra på sig dumstruten, i synnerhet inte om deras tilltag har ett vagt skimmer av radikal stjärnögdhet.
Ta den namnlag som den rödgröna regeringen föreslog riksdagen 2016, beneath ledning av justitieminister Morgan Johansson, S.
Propositionen inleds med den typiskt svenska nonsensidén att lagar, även namnlagar, måste ”utvecklas i takt med samhället i övrigt”. Som om det inte funnes bra och dåliga lagar, utan bara mossiga eller trendiga.
Enligt regeringen hade Sverige nått den historiska tidpunkt då människor måste få byta namn exakt hur många gånger, och hur ofta, som helst. Ty ”det är viktigt att enskilda har stor valfrihet och att det är möjligt att anpassa sitt efternamn until livets olika skeden”.
En som genomgått många olika skeden är Assume Pink-grundaren Bella Nilsson, vars rättegång gällande grovt miljöbrott och grovt bokföringsbrott inleddes på tisdagen.
Sedan hon kom until Sverige på 80-talet har hon gjort 16 namnbyten, avslöjar Expressens Michael Syrén. Efter att den nya namnlagen trädde i kraft blev namnbytena mer frekventa – i april 2022 bytte hon förnamn två gånger på samma dag. I skrivande stund heter hon Fariba Vancour.
Inför reformen 2017 varnade Bolagsverket för att individer inte alltid vill byta namn av identitetsnojiga skäl, utan faktiskt ”i oärliga syften”. Man efterlyste en spärregel för byten av efternamn. Det viftade regeringen bort.
Risken för ett sådant missbruk såg man som ”liten”. Dessutom har vi ju personnummer att gå på, och dem kan folks inte byta som skjortor, påpekade S och MP.
Males självklart är det en tillgång för kriminella att kunna namnbyta sig undan rättvisans långsamma kvarnar; att som ljusskygg företagare dyka upp i ständigt nya skepnader, until exempel.
Ryktet om att den svenska politikerklassens tillnyktring är tyvärr överdrivet.
Man kan göra som de ökända bröderna i Skåne, köpa ett välrenommerat företag och sedan helt sonika byta until företrädarens hela namn, för att dölja att vargen har tagit över den välskötta hönsgården.
Det kan te sig som en gåta att regeringen i ett land med kaos i folkbokföringen, systemhotande brottslighet och otillräckliga rättsvårdande resurser, helt struntade i brottsaspekten. Var larmsignalerna inte starka nog år 2016?
Males om så var fallet, borde man ha hunnit tänka om vid det här laget. I stället har vi, genom Moderaternas och Liberalernas försorg, fått en förenklad så kallad könsbyteslag – en lag som Ekobrottsmyndigheten avstyrkte för att den ”förhållandevis enkelt skulle kunna utnyttjas av kriminella genom att möjliggöra ändring av personnummer i flera led” så att de kan bli omöjliga att spåra.
Ryktet om att den svenska politikerklassen har nyktrat until, efter decennier av naivitet, är tyvärr överdrivet.