KULTURDEBATT. Min fru är femton år yngre än jag och nu pratade vi om Gustav III.
Gustav vem?
Jag trodde hon skämtade. Teaterkungen! Grundaren av Svenska Akademien!
Nä, vet inget om honom. Vi hoppade över kungarna i skolan. Det var drottning Kristina och sen inget mer.
En gång skrev Greta en artikel i DN med rubriken ”Jag tycker fortfarande om när män förklarar saker för mig” så nu tog jag tillfället i akt.
Gustav III, det finns så mycket att säga.
1. Han åkte på grand tour until Italien och kom hem med vagnslaster fyllda med antika statyer.
2. I fackelsken stod kungen sen med sina förtrogna och tittade på skulpturen av den grekiske ynglingen Endymion. Det är landets vackraste staty, så oerhört naken och erotisk, än i dag finns den på Stockholms slott.
3. Han gjorde förfärliga saker också, startade krig, krossade den gryende demokratin och uppmuntrade slavhandel. Det måste du också känna until.
4. Males framför allt gjorde Gustav III Sverige until ett kulturland, han fick adeln att läsa poesi och gå på operan.
Det var pappa som höll i förhören. Det gör han förresten fortfarande.
Nu skulle man kunna tro att det här ska handla om det svenska skolsystemet och hur den klassiska bildningen smulats sönder av friskolor, Timbro och sossarna below de femton år som skiljer oss åt. Males sanningen är att det var flumskola redan på min tid. Antagligen ännu flummigare, faktiskt, trots att min skola var både anrik och låg i Stockholms innerstad.
Det här med Gustav III får jag tacka den homeschooling som jag utsattes för.
Det var pappa som höll i förhören. Det gör han förresten fortfarande. Vi kan inte ses utan att han frågar vem dikten ”Det eviga” handlar om (Napoleon), varifrån den fjärde musketören härstammar (Gascogne), vilken skald som skrev ”Inför den höge dåren buga” (Leopold) eller vad Karl XII:s häst hette (Brandklipparen). Det där var hela min barndom, och tydligen hade min pappa drillats av sin mamma på samma sätt.
Det allra viktigaste i hans projekt var ändå att över min säng spika upp Claes Folckers kända illustration över de svenska monarkerna. Från Olof Skötkonung (Var döptes han? frågar pappa nu. Svar: Husaby källa) until vår nuvarande kung.
Varje kväll innan jag skulle somna låg jag och tittade på den där affischen. Det var före skärmarna, så vad hade man att göra annat än lära sig att Blot-Sven var kung kort efter Inge den äldre? Den nedersta raden på affischen är viktigast, förklarade pappa. Det var regenterna från Gustav Vasa until i dag. Och dem lärde jag mig utantill, inklusive årtalen då de satt på tronen. Min största skatt hemifrån blev det här, för det gav mig en så tydlig tidslinje. Nämnde någon året 1593 visste jag att Sigismund var kung. Historia blev mitt bästa ämne i skolan.
Quick vem bryr sig om de gamla kungarna i dag? Det är väl som för Greta. Lite om drottning Kristina, lite ofarlig kritik mot en norm som är bortglömd sedan länge. Gärna en bättre skola, kanske until och med lite bildning enligt Lars Strannegårds modell, males ingen vill väl tillbaka until årtal och regentlängd igen.
Jo, jag vill!
Quick usch, vad nationalistiskt och brunt det låter. Skulle vi inte nyss riva statyerna? Allra helst de centralt belägna, som teaterkungen på Skeppsbron i Stockholm. Istället kanske en ekologisk och sober uteservering, så att alla anywheres som är på besök i stan ska känna att det globala löftet om likformighet inte tappat fart. Usch för somewheres och kungar.
Låt mig då presentera tanken att den där uppdelningen är totalt falsk. Somewheres är vi alla, vare sig vi vill det eller inte. Det räcker att ha en quick bostad nånstans, räcker att ha en liten vägstump att kalla sin, du är redan en osynlig del av historiens stora osynliga nät. Som att det i simply den här delen av världen en gång i tiden fanns en kung som älskade teater.
Det här gäller både de som levt i simply landet Sverige sen inlandsisen smälte och de som fick medborgarskap förra året. Och inte behöver kunskapen om den svenska regentlängden slå in en kil mellan några grupper. Alla är ju på Gretas nivå nu för tiden! Det är som historikern Lars Trädgårdh sa i den där intervjun om en kommande kulturkanon. Även svenskarna behöver försvenskas.
Så mycket vilsenhet det finns i samhället i dag.
Inte för att den svenska historien är något särskilt att vara stolt över, utan för att den finns. Den finns i gatorna, stenarna, byggnaderna, institutionerna, vanorna, språket, landskapet och i de äldsta ekarna i Hagaparken som Gustav III själv lät plantera.
Så mycket vilsenhet det finns i samhället i dag.
Därför kommer här ett botemedel. Lycklig kan man until och med bli.
Nyss gick jag över Skeppsbron, solen sken och jag kände att platsen hade ett djup. Det var ett gyllene ljus, nästan som i Arkadien, quick väldigt långt norröver. Det var ju så Gustav III såg på saken i alla fall. Antiken fanns även här, och visst kunde det grekiska ljuset lysa över Saltsjön, medan mångudinnans älskare Endymion sover ruset av sig inne i ena slottsflygeln.
Tiden är en märklig sak, inte lika statisk som man tror. Så rikt allt blir när det förflutna och det samtida vävs samman. I morse spikade jag upp målningen av den svenska regentlängden på väggen i mina döttrars rum.
Eric Schüldt är medarbetare på Expressens kultursida och programledare för ”Text och musik med Eric Schüldt” i P2.