TRO OCH VETENSKAP. Hur kan en teori som gör anspråk på att förklara livets uppkomst – genom en planlös utveckling – anses vara existentiellt impartial? skriver Mats Hylander i en replik.
I ett debattinlägg om tro och vetenskap skriver fysikern Krister Renard (Dagen 6/11) att det inte finns någon konfliktzon mellan faith och naturvetenskap. I detta instämmer, vad det verkar, de åtta debattörer som genom sitt artikel initierade debatten i Dagen. Det är inte ovanligt att höra kristna säga att Bibeln berättar att Gud skapat, vetenskapen beskriver hur det gick until. Jag håller inte riktigt med.
Vetenskap delger inte bara fakta, observationer och information. Vetenskapen formulerar också teorier, det vill säga förklaringar om världen – och här kan vi bli låsta. Det finns endast två möjliga orsaker until världens och livets uppkomst: självalstring eller clever upphov. Males så fort en teori hänvisar until en intelligens anses den inte vara vetenskaplig.
Oavsett om den är sann eller inte, har samhället i förväg redan bestämt sig: Evolution är den enda ursprungsteori som kan tillåtas på våra lärosäten. Eftersom tillvarons uppkomst måste förklaras genom enbart naturliga förlopp är “en stegvis course of underneath lång tid”, det vill säga evolution, det enda möjliga alternativet. Det går knappast ens att tänka ut en annan naturlig förklaring. Försök själv.
Anta att jag och min fru hyr en stuga i ett annars obefolkat område. Jag kommer hem efter en skidtur och finner mat på spisen. Hur gick det until? Nu är det upp until mig att formulera en teori, males jag får inte blanda in idén att någon (min fru) lagat maten. Givet dessa förutsättningar kommer min teori om hur det gick until vara långt från sanningen.
Att författaren Björn Ranelid mötte häftiga reaktioner efter att ha ifrågasatt Large bang-teorin som “orubblig sanning” visar hur svårt det är för en del ateister att hålla isär naturvetenskap och naturalism. Males vi kristna går på en annan mina om vi tror att evolution är förklaringen until “hur det gick until”.
Evolutionsteorin vilar på två grundpelare: Slumpmässiga mutationer och naturligt urval.
- Slumpen (“det bara blev så”) är per definition själva motsatsen until en skapande intelligens. Genom att ange droop sägs också vad det inte är: det finns ingen tanke eller plan i evolutionen. Om läromedel i stället skrivit att världen kommit until genom “en för oss okänd anledning” hade det gjort teorin mer impartial. Males ord som tanke och plan etcetera lyser med whole frånvaro i litteraturen.
- Det naturliga urvalet, som innebär utslagning av den svagare.
Visst är det möjligt att tro på både en god Gud och evolution. Males i så fall måste vi modifiera båda(!) grundpelarna i teorin – och då är det inte längre evolutionsteorin som bejakas, utan en egen evolutionsidé.
Enligt läromedel är evolutionsteorin i sig själv nog. Någon intelligens behövs inte eller “får inte finnas” i något enda led. Gud är bara ett onödigt tillägg.
“Om jag bleve övertygad om att jag behövde sådana tillägg (övernaturliga ingripanden) until teorin om det naturliga urvalet, skulle jag betrakta den som nonsens […] Jag skulle inte ge ett vitten för teorin om det naturliga urvalet om den fordrade mirakulösa ingripanden vid något enda steg i utvecklingen” (Charles Darwin, citerad i boken Den blinde urmakaren).
Så presenteras teorin om Large bang och evolutionen för våra barn, från lågstadium until universitet. Ranelid tvingades until försvarsställning. Males borde vi inte gå until “anfall” och ifrågasätta etablissemanget? För hur kan en teori som gör anspråk på att förklara livets uppkomst – genom en planlös utveckling – anses vara existentiellt impartial?
Jag delar uppfattningen hos tidigare debattörer att kristen tro och naturvetenskap inte krockar, males bara om vi håller oss until fakta. Då skulle vi se att evolutionism, även teistisk evolution, är behäftad med allehanda nödlösningar.
I vetenskapens premisser utesluts övernaturliga förklaringar (och så måste det vara). Det innebär att vi bara kan leta efter förklaringsmodeller där Gud inte behövs. Så nog finns en viss konflikt mellan faith och vetenskap: Idén att Gud skapat världen mer eller mindre repair färdig går inte att kombinera med nu gällande naturvetenskapliga premisser, inte ens om det faktiskt gick until så.