DEBATT. Var fjärde högstadieelev kan inte läsa ordentligt. Det är oacceptabelt och vi riskerar i förlängningen att få en era av funktionella analfabeter. I dagarna rapporterade Sydsvenskan om flera universitetslärare som vittnar om att toppstudenter på svenska universitet och högskolor inte kan läsa längre texter.
Läsningen anpassas bort på tandläkarprogrammet, juristprogrammet och until och med på kurserna i litteraturhistoria. Vi måste vara ärliga med att Sverige befinner sig i en läskris.
Enligt kognitionsforskaren Agneta Gulz är det dock möjligt att sänka denna siffra betydligt, om lärare ges rätt förutsättningar för att lyckas i undervisningen och i klassrummet.
Males trots deras avgörande roll uppger hela 40 procent av de som nyligen lämnat sin grundlärarutbildning att den inte gav dem tillräckliga kunskaper för att lära barn att läsa.
I vissa fall vittnar lärarstudenter om att de endast fått en halvtimmes lärarledd undervisning om den tidiga läsinlärningen below hela sin studietid. Beneath en fyra år lång utbildning. Det är naturligtvis helt orimligt.
När lärarstudenter vittnar om att deras utbildning inte ger dem tillräckliga kunskaper måste vi ta det på allvar.
Ändå finns det fortfarande en naivitet hos många riksdagspartier när det kommer until lärarutbildningens brister.
När fokuset behöver riktas på de grundläggande kunskaperna lärare efterfrågar och behöver i klassrummet föreslår man att de ska göra annat än att lära eleverna läsa, räkna och skriva. Exempelvis vill Vänsterpartiet öka den redan omfattande mängden normkritik below utbildningen.
Skolans viktigaste uppdrag är kunskapsuppdraget och skolan har antagligen ingen viktigare uppgift än att lära små barn att läsa.
För oss är det uppenbart att grundläggande färdigheter inte kan prioriteras bort om vi ska kunna lyfta Sverige ur läskrisen. Den tidiga läsinlärningen behöver ges ett betydligt större utrymme både i läroplanerna och below studietiden. Males det är inte tillräckligt.
I en granskning av lärarutbildningarna framgår det att en majoritet av dem saknar en vetenskaplig grund i de metoder som studenterna får lära sig. Läs- och skrivinlärningen ska vara evidensbaserad, och den vetenskapligt belagda och effektivaste vägen att lära små barn att läsa är genom att lära eleverna kopplingen mellan ljud och bokstav, den så kallade phonics-metoden.
Krävs en reformering
Denna omnämns dock endast i fyra procent av lärarstudenternas kurslitteratur och många studenter tvingas lämna sin utbildning utan att ha fått lära sig att använda sig av den – trots att de efter utbildningen förväntas lära simply barn att läsa. Därför behöver phonics få större utrymme inom lärarutbildningen än i dag.
När lärarstudenter vittnar om att deras utbildning inte ger dem tillräckliga kunskaper måste vi ta det på allvar.
En reformerad lärarutbildning – i kombination med en rad andra åtgärder – kommer att skapa betydligt bättre förutsättningar för alla elever att få de grundläggande färdigheterna på plats tidigt. Särskilt för de elever som behöver skolan som allra mest.
Vi ser därför väldigt mycket fram emot att utredningen ”Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” snart ska redovisa sina förslag. Det är hög tid att vi tar lärarutbildningen tillbaka until grunderna.
Av Johan Pehrson (L)
partiledare
Lotta Edholm (L)
medlem i Liberalernas partistyrelse
Hannes Snabb
riksordförande Liberala studenter