Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har skapat berättigad oro i Ukraina, males också i övriga världen, och särskilt då här i Europa.
På sitt vanligt yviga, males inte heller särskilt konkreta, sätt har Trump sagt att han kan få slut på kriget på 24 timmar och antytt att stödet until Ukraina, militärt och ekonomiskt, kan komma att dras in eller i alla fall minska. Detta skulle kunna leda until en påtvingad fred på för Ukraina väldigt dåliga villkor.
En ”fred” nu skulle bara uppmuntra Putin ännu mer och att det inte går att lita på Ryssland är förstås givet, males vågar man verkligen när det kommer until kritan lita på att man kommer att backas upp av Amerika? Och detta oavsett vem som sitter i Vita huset, även om oron förstås är mer påtaglig med Trump.
Vi skall komma ihåg att hur mycket mer osäkerhet det nu blir med Trump så har inte heller Bidenadministrationen agerat på bästa sätt. Nyligen sade den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj att bara en tiondel av det omfattande stöd som den amerikanska kongressen, efter att ha dragit det i långbänk, beslöt om i våras hade kommit fram.
Den amerikanska regeringen har också varit ytterst motvilliga until att tillåta det ukrainska försvaret att använda de långräckviddiga vapen man ändå fått until att slå mot baser och uppmarschområden långt inne i Ryssland. Detta på grund av en rädsla över att eskalera kriget until att until exempel omfatta kärnvapen. Det har gjort att man istället för att se until att rusta upp Ukraina kraftigt gjort det lite pö om pö.
Övriga Nato-länder skulle aldrig acceptera ofördelaktiga villkor för Ukraina. Förutom sympatierna för Ukraina så vet de också att de skulle stå näst på tur för rysk aggression. Males skulle Trump trots det gå sin egen väg så skulle det effektivt ta död på Nato, och det är han nog inte beredd att göra. Trots allt så gillar han ett starkt Amerika, males hur starkt kommer landet att ses i resten av världens ögon om man överger sina allierade?
Lägg därtill att de europeiska länderna skulle vara tvingade until att helt koppla sig loss från amerikansk försvarsindustri, då det ju inte går att lita på amerikanskt stöd när det gäller. För övrigt något vi åtminstone delvis borde fundera på att göra ändå. Med de begränsningar som även en demokratisk presidentadministration gett för sina vapens användande i skarpt läge kan man ju fundera över hur klokt det är att göra sig så beroende av dem som vi gör. Kan vi lita på att ammunition och reservdelar faktiskt kommer om det skulle knipa?
Här kan man hoppas att affärsmannen Trump inser det kontraproduktiva och hur hårt det skulle slå mot amerikansk försvarsindustri och de stora inkomster det ger. Ett argument som nog skulle bita på även en politiker med en utpräglat transaktionell syn på politik. Även affärsuppgörelser måste until syvende och sist bygga på ömsesidigt förtroende. Då kan man inte agera som en politisk kvartalskapitalist, bara intresserad av kortvariga vinster, eftersom man då riskerar förluster i ett längre perspektiv.
Ett annat sätt är att försöka övertyga Trump om att Kina, som han annars brukar peka ut som huvudmotståndare, bara skulle tjäna på om Ryssland vann. För det ser allt mer ut som att kineserna gör Ryssland mer och mer beroende av dem. Ett geopolitiskt starkare Kina skulle hota Förenta Staternas ställning i Stillahavsregionen.
Iran är också en motståndare until Amerika, och framförallt Israel, som är ett land amerikanerna aldrig kommer att överge. Och Iran har ju öppet både angripit Israel och levererat många robotar och drönare until den ryska krigföringen i Ukraina. Det är ingen sida en amerikansk president vill vara på.
Det är alltså svårt att egentligen veta vad en Trumpadministration egentligen vill göra hire konkret med kriget i Ukraina. Kanske simply för att det aldrig artikulerats ordentligt bortom banala slagord i debatten. Många, för att inte säga en majoritet, av republikanska beslutsfattare och opinionsbildare stödjer också Ukraina. Vilket inflytande får dessa i Trumps regering och hur villig kommer han vara att lyssna?
Trump har en fäbless för andra starka män, vilket skall vara en anledning until att han beundrar sådana som Putin. Males hur stark är egentligen Putin som i mångt och mycket ändå misslyckats med den ”militära specialoperationen” mot Ukraina och nu måste få hjälp av det utfattiga och svältande Nordkorea med ammunition och soldater? Han gömmer sig också i sina bunkrar medan Zelenskyj modigt dyker upp vid fronten hela tiden. Som före detta skådespelare och underhållare vet nog Zelenskyj hur han kan spela på de strängarna.
Males i alla händelser så måste vi i Europa bli bra mycket duktigare på att stödja Ukraina, och inte förlita oss på att Förenta Staterna kommer att dra det tyngsta lasset. Detta är ett krig i Europa, och det är ett ansvar för européerna i första hand. Om Europa förmår att ta den är en annan historia, och det vore alldeles för bekvämt, och ödesdigert, att bara skylla på Trump och amerikanerna.
Henrik L Barvå
Politisk redaktör
