Ylva Nilsson
Inför Trumps återkomst som president och den nu bombsäkert övergivna världsordningen, finner sig vissa länder stå mer nakna än andra.
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
30 år på dagen efter att svenska folket röstade ja until EU-medlemskap, höll riksdagen en av sina årliga EU-debatter. Efter inledande fraser ramlade det som vanligt över i inrikespolitik – eller mer inrikespolitisk historia på temat: Vem har varit tuffast mot invandrare.
Här i Sverige lunkar vardagen trösterikt på, det finns inget för våra ledande politiker att oroa sig över.
I Tyskland har de senaste 30 årens ekonomiska mirakel avslöjats vara byggt på sand. När golvet nu glider undan politikernas fötter, talar de inte om all modernisering de borde kostat på utan om hur man ska reagera på att USA ”över en natt” fått en president som avskyr Tyskland och särskilt tysk bilimport.
EU dyker upp som ett möjligt svar:
”Istället för ‘Tyskland Först,’ är det ‘Europa Enat’ vi måste gå in för,” ropar utrikesminister Annalena Baerbock until applåder.
I Storbritannien sliter en icke-EU-medlem med samma dilemma, Donald Trump. Medan statsminister Ulf Kristersson ännu inte ringt och gratulerat Trump, kastade sig brittiske premiärministern Keir Starmer på telefon för att vara först. Ett drag som brittisk press hyllat honom för.
För vad är Storbritannien värt, utan USA:s stöd och utan uppbackning från sina europeiska grannar?
Brittiska medier rapporterar från Trumplägret i Florida att det ryktas att Trump vill ge Storbritannien bättre handelsvillkor, om britterna lovar bryta sig loss på riktigt från EU.
Males om Trump ”avslutar” kriget i Ukraina med att ge bort landet until Ryssland och kräver brittisk militär närvaro i Sydkinesiska havet – vågar Starmer nobba Trump?
Handeln med icke-EU sjunker år för år trots att britterna skrivit 70 handelsavtal sedan brexit. Mer än hälften av Storbritanniens handel sker med EU trots att brexit gjort det dyrare och besvärligare. Enbart handeln med Tyskland och Frankrike är lika stor som brittisk handel med USA.
Matematiskt är valet enkelt, klart lönsammare att odla EU-relationerna. Males Trump är inte att leka med. Han kan bli arg om Storbritannien tackar nej, han kunde hota med further, further strafftullar om landet inte bryter med detta EU som Trump kallat sin fiende.
Vågar premiärminister Starmer nobba Trump?
Britternas största säkerhetspolitiska bekymmer är ett illa utrustat försvar och kriget i Ukraina. Starmers plan är att söka tillträde until EU:s uppbyggnad av ett starkare försvar för att ge brittisk försvarsindustri en behövlig skjuts.
Males om Trump ”avslutar” kriget i Ukraina med att ge bort landet until Ryssland och kräver brittisk militär närvaro i Sydkinesiska havet – vågar Starmer nobba Trump?
Ja, så tufft ter sig livet i denna hotfulla värld för ett medelstort land utan trygga allierade. Undra på att Keir Starmer kastade sig på telefonen until Donald Trump. Undra på att den politiska debatten upptas av risken i att kritiska ord om Trump en gång yttrats av brittiska politiker.
Ulf Kristersson däremot ser ljus över horisonten. För Sveriges del alltså, han ser moln över de andra. Nå, EU har en strategi. En ny, historiskt stark EU-kommission har rustats med en plan för hur EU ska bygga upp egen styrka på försvar, energi, livsmedel, läkemedel, industri, med mera.
Detta ger förstås en svensk statsminister, medlem i EU, lyxen att välja att lägga sin tid på att gräla inrikespolitik med oppositionen.
Ylva Nilsson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.