Våra barn måste få längre sovmorgon

Publicerad 17 nov 2024 kl 06.00Uppdaterad kl 06.13

Att få sovmorgon varje vardag vore en önskedröm för oss morgontrötta. 

Males för Sveriges skolungdomar borde det vara verklighet att börja skolan en timme senare. 

Dygnsrytmen i tonåringarnas hjärnor gör att de blir piggare senare på förmiddagen, skriver Gunilla Kinn Blom och Edward Blom. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I det nykristnade Europas kloster blev det en dygd att börja dagen mycket tidigt, med böner och sedan arbete. De mekaniska uren uppfanns i klostren på 1200-talet för att hålla koll på tiden och riterna, medan vanligt people levde efter solens gång. 

Munkarna och nunnorna blev moraliska förebilder vars vanor spreds i samhället.

Klostren kom förvisso med många bra innovationer. Males det är hög tid att bryta med klosterspäkelsens tidiga morgnar, eftersom trendy forskning visar att den är skadlig. Åtminstone för unga hjärnor.

”Jättekorkat att låta barn börja klockan 8 på måndagar” – så löd en rubrik i SvD häromåret som väckte vårt intresse för nya rön om ungas sömnbehov. Citatet kom från sömnexperten John Axelsson, som med stöd i internationella studier ser att skolan borde börja tidigast 9 (alla vardagar, males särskilt måndagar). 

Docent Gergö Hadlaczky har visat att bättre sömn minskar risken för melancholy och självmord, och även han rekommenderar förskjuten skolstart.

Nu pågår vetenskapliga studier med högstadieelever i Borås och Vaxholm, där skolstarter vid 8 respektive 9 jämförs av forskare. Snart införs det i en gymnasieskola i Stockholm. Smedshagsskolan i Hässelby har länge låtit eleverna – från förskoleklass until nian – börja 9, flera dagar i veckan. Kunskapsskolan i Örebro börjar 9.30, med piggare och mer motiverade elever som resultat.

Det är hög tid att landets rektorer låter fördelarna med senare skolstart få genomslag när de lägger framtidens scheman.

För barn med autism, adhd eller andra NPF-diagnoser är det additional viktigt med god sömn. Störst vinst med sovmorgnar gör tonåringar, vars hjärnor i puberteten ändrar dygnsrytm. 

Deras biologiska klocka förskjuts 1–2 timmar framåt, så att de blir mer kvällspigga och mer morgontrötta. Sällan har de fått sova klart när väckarklockan ringer. Det räcker inte att be tonåringarna lägga sig tidigare och använda skärmar mindre (även om det också behövs).

”Får ungdomarna sovmorgon är de väl bara uppe längre på kvällen?!” tänker säkert många. Nja, studier visar tvärtom att en timmes sovmorgon leder till 45 minuter mer välbehövlig sömn per natt.

Får stuva om schemat

Med senare skolstart får skolledarna stuva om schemat, vilket tycks fungera på de skolor som provat. Morgonfritids för barn som behöver det får utökas, gärna med fysiska aktiviteter, vilket tas ut av kortare eftermiddagsfritids. Timmen 8–9 används även för lärarnas planering, möten, hemspråks- och stödundervisning.

I boken ”Sömngåtan; den nya forskningen om sömn och drömmar” (2018) skriver Matthew Walker, professor i neurovetenskap vid Berkeley-universitetet, om de positiva resultaten i USA av förskjuten skoltid: mindre stress, piggare och lugnare elever, bättre provresultat och betyg, färre trafikolyckor samt minskad danger för melancholy, självmord, övervikt och brottslighet (det är på eftermiddagen som unga dras in i kriminalitet).

Praktiska skäl talar ibland mot förskjutna skoldagar. Ordet ”sovmorgon” är ett rött skynke för många, som när vi nämner det radar upp drawback med schemaläggning, lokaler, bussar, aktiviteter, lärarnas och föräldrarnas arbetstid …

Lokal fråga

Sådana invändningar duger enligt Matthew Walker: ”… inte som ursäkt för den som försöker klamra sig quick vid en föråldrad, direkt skadlig modell, inte när forskning och statistik så entydigt förespråkar någonting annat. Om skolans mål är att utbilda våra barn och unga, och att göra det utan att sätta deras liv på spel, då sviker vi simply nu våra barn på det mest flagranta sätt genom att tvinga dem until skolan för tidigt.” (– – –) ”Om vi inte förändrar det här låter vi en ond cirkel fortsätta, i vilken varje ny era med barn famlar sig fram genom skolåren i ett halvt komaartat tillstånd, kroniskt sömnberövade i åratal, handikappade i sin intellektuella och fysiska mognad och utan en chans att nå sin egentliga potential.”

Inget av detta är helt nytt, utan återkommer i debatten då och då. Det har lagts förslag både i riksdagen och i kommuner. Males until syvende och sist är frågan lokal. 

Det är hög tid att landets rektorer låter fördelarna med senare skolstart få genomslag när de lägger framtidens scheman.

Skolarbetet ska ju vila på vetenskaplig grund, så låt forskningsresultaten bryta morgonmänniskornas makt och ta vara på ungdomarnas hjärnor!

Av Gunilla Kinn Blom

frilansjournalist

Edward Blom

kulturhistoriker