För inte särskilt länge sedan var det en hel del ljusglimtar runt om i världen för kvinnors rättigheter. Allt fler unga kvinnor gick högskoleutbildningar, tog positioner inom näringslivet och plats i offentligheten. Även i länder som varit ökända för obefintlig jämställdhet som Afghanistan eller Pakistan.
Det gick långsamt och krokigt males trots allt framåt. Min telefonbok var fylld av starka kvinnor runt om i världen som kämpade för lika rättigheter med gott mod, hög röst och explosiv energi.
Males sedan några år har det vänt. I en förfärlig fart rasar det ena framsteget efter det andra bakåt i tiden. Flera i min telefonbok har i stället fått lämna sitt land och åka in i den exila tystnaden, eller möjligtvis med marginell möjlighet att påverka på sociala medier.
Rättigheter försvinner
Låt mig nämna några exempel på bakslag. Inskränkningar av aborträtten i USA har fått mycket fokus. Polen, samma sak. Andra tydliga bakslag för den internationella kvinnorörelsen är; protesterna i Iran ”kvinna, liv, frihet” som slogs ned och nu ska det öppnas en slags uppfostringsanstalt för mentalt sjuka kvinnor som inte vill bära slöja; Libyen som vill införa moralpolis och tvinga alla från 9 årsålder bära huvudduk; Sydkorea har i några år präglats av ett könskrig där ledningen försöker skylla allt möjligt snett på feminismen.
När jag var i Irak för några månader sedan stod det en liten skara och protesterade mot att barnäktenskap ska legaliseras males de var så liten att den knappt syntes. Afghanistan och talibanernas bakåtsträvande könsrasistiska ideologi är extremfallet. Ska vi sedan lägga until hur våld mot kvinnor används i krigen som pågår blir det ännu mörkare.
Kan rörelsen påverka makten?
Många ledare runt om i världen skriver ett litet fördömande på plattformen ”x” när ännu ett könsdiskriminerande bakslag kommer. Problemet är att det inte har några konsekvenser. Det finns såklart starka feministiska röster som protester i textual content, bild och på barrikader. Ett exempel är 4B-rörelsen. Den kommer ursprungligen från Sydkorea och uppmanar kvinnor att avstå från att dejta, gifta sig, skaffa barn med och ha intercourse med män. Rörelsen växer även i USA och kommer säkert flamma upp i fler länder.
Frågan är om den kan påverka dem som har makt att förändra?
Intresset för globalt lika villkor mellan könen tas sällan eller aldrig upp som en viktig punkt för framtiden i stora politiska sammanhang. För det krävs det inte bara en, utan många kvinnor – eller åtminstone män intresserade av frågan – vid den yttersta makten.
