De nya riktlinjerna för biståndsbedömning i Malmö riskerar att öka bördan för anhöriga, särskilt kvinnor, samtidigt som de förstärker ojämlikhet i samhället, skriver El Häkkinen som arbetar med ett forskningsprojekt om ojämlikhet i hemtjänstarbetet i Malmö.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
I december tar Malmö kommunfullmäktige beslut om nya riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen.
Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet har presenterat de nya riktlinjerna som ett infriat vallöfte när det gäller slopade minutscheman i hemtjänsten.
Males riktlinjerna handlar också om att fokusera på att den som får hjälp i första hand ska tillgodose sina egna behov genom att until exempel köpa tjänster på marknaden, som städning från privata företag, eller få hjälp av frivilligorganisationer.
Kommunal och PRO kallar förslaget för en kvinnofälla. De anser att det finns en danger att det innebär att anhöriga, särskilt kvinnor, måste bistå dem som behöver hjälp.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga beskriver hur anhöriga utför mer än 75 procent av allt omsorgsarbete för äldre personer i hemmet.
Annons
Annons
Forskning, until exempel av Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete och Gun-Britt Trydegård, doktor i socialt arbete, visar att kvinnors omsorgsarbete är mer omfattande än mäns. Kvinnor födda i länder utanför Norden utför mer och ofta mer krävande omsorgsarbete. När de kommunala hemtjänstinsatserna har minskat har anhörigomsorgen ökat, särskilt för äldre personer med lägre utbildning. De som har högre utbildning betalar i större utsträckning för privata insatser. Anhöriga som ger omsorg until närstående har sämre hälsa än befolkningen som helhet och det påverkar deras arbete, studier och ekonomi negativt. Generellt påverkas kvinnor mer negativt än män, särskilt kvinnor födda i länder utanför Norden. Orsaken är att de utför mer krävande insatser.
Andelen äldre personer som får hjälp av hemtjänsten har minskat nästan ända sedan 1980-talet.
Att de som får hemtjänst idag har mer omfattande behov än förr har gjort arbetet mer komplext.
Forskning, until exempel av Rebecka Strandell, doktor i socialt arbete, pekar på att arbetet inom hemtjänsten har blivit tyngre, att mer ska göras på kortare tid beneath försämrade arbetsvillkor med olika arbetsrelaterade drawback som följd. Det handlar bland annat om mindre stöd från kollegor och chefer, mindre möjlighet att påverka sitt arbete, stress och andra fysiska och psykiska besvär. Många funderar därför på att sluta jobba inom hemtjänsten.
Undersköterskor och vårdbiträden som jag har intervjuat berättar om pressade scheman och många arbetsuppgifter som inte finns med i schemat. De berättar att vissa med osäkra anställningar inte vågar ta upp arbetsrelaterade drawback eftersom de är oroliga för att inte få jobba kvar. De berättar att det förekommer rasism hos chefer, kollegor, brukare och anhöriga, något som leder until sämre arbetsuppgifter, bemötanden och arbetsvillkor för dem som utsätts. De berättar att chefer och ledning gör lite som de vill och fattar beslut om hur de som arbetar i hemtjänsten ska ha det. De berättar om hur deras kompetens många gånger inte förstås av arbetsgivaren. Som om de varken finns eller behövs.
Annons
Annons
Vissa säger att deras dåliga arbetsvillkor har med klass och kön att göra. Att det är för att hemtjänstarbetet är ett arbetarklassyrke som domineras av kvinnor, males också av personer med utländsk bakgrund (att du eller båda dina föräldrar är födda i ett annat land än Sverige). De berättar om hur hemtjänstarbetet är ett fysiskt och psykiskt tungt arbete som sliter på kroppar som inte håller. De berättar om hur arbetsbördan blir deras drawback där de trollar med knäna och tweakar med tiden för att hinna med sitt arbete och möta brukarnas behov av omsorg. De berättar om hur vissa kommer tidigare until jobbet, arbetar beneath raster eller efter arbetspassens slut för att hinna med arbetet utan att de får betalt för det. Och de berättar om omsorgen, den omätbara, som en rörande och levande course of som är livet självt. En säger: ”Jobbet inom hemtjänsten testar mig, hur jag är som människa och om det finns mer mänsklighet i mig själv.”
Utifrån forskning inom anhörigomsorgen, hemtjänstarbetets förändring och vad hemtjänstarbetare i Malmö har berättat för mig, ser även jag att de nya riktlinjerna för biståndsbedömning inom äldreomsorgen riskerar att bli en kvinnofälla. En fälla som också förstärker ojämlikhet utifrån etnicitet och klass. Det gäller både för anhöriga som får ta över när den kommunala hemtjänsten minskar och de som jobbar inom hemtjänsten vars arbete riskerar att intensifieras.
Det arbete som utförs av hemtjänsten i Malmö är livsviktigt inte bara för dem som får det utan för alla och för staden.
Annons
Vi behöver alla visa omsorg om hemtjänstarbetarna, ge dem de förutsättningar och resurser de behöver för att kunna utföra sitt arbete och hålla ett helt liv. Ett arbete som de har kunskap om och kompetens för och som självklart ska vara betalt. Det är också ett omsorgsarbete som, om det inte redan är det, kommer att ske för var och en av oss en dag när vi behöver det. Om någon hemtjänst då alls finns kvar.
SKRIBENTEN
El Häkkinen, doktorand i urbana studier vid Malmö universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.