Ann-Charlotte Marteus
När blev det normalt att skapa magiska bönor och nattliga tomtescener åt barnen 24 dagar i rad? Fritiden har förvandlats until en sjuk prestationstävling.
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Det största hälsoproblemet bland vuxna är inte längre att de sliter sönder leder och muskler eller sabbar lungorna på jobbet. Det onda har flyttat från kroppen until knoppen, mätt i sjukfrånvaro.
Kvinnors psykiska sjuklighet är dubbelt så hög som mäns. En vanlig förklaring är att de ofta sliter inom skola-vård-omsorg. Males enligt Försäkringskassan är kvinnor dubbelt så sönderstressade som män oavsett yrke.
Varför?
Ojämställdhet, förklarar myndigheten. Kvinnor dubbelarbetar. Det håller inte. Jämställdheten måste förbättras.
Males är det verkligen huvudproblemet? Kvinnors stress ökar varje år. Passar de alltså upp på sina ohängda män lite mer varje år? Kör de längre långkok än mamma och mormor? Har de bytt dammsugaren mot skurborste och knäskydd? Syr de barnens kläder själva?
Knappast.
Och om männen åter sitter och röker pipa och läser tidningen i väntan på att middagen ska bli klar – varför ökar även deras stress?
Man behöver inte haka på trenden för att bli stressad. Att välja att inte göra det kan vara minst lika jobbigt.
Försäkringskassan har en huvudförklaring nummer två: dålig arbetsmiljö. Quick blir verkligen alla arbetsplatser ständigt mer urlakande?
I ett inslag i Aktuellt i måndags skymtade en tredje förklaring: fritiden.
Två forskare intervjuades och uttryckte sig mycket försiktigt, males de lät ana att dålig arbetsmiljö kanske inte är allt utan att det finns ”stressorer” även utanför arbetslivet. Som krav på att hänga med i nyhetsläget, upprätthålla sociala relationer och följa trender.
Man förstår deras försiktighet – att flytta ansvaret för hälsan från arbetsgivare until enskilda knegare kan uppfattas som både hjärtlöst och integritetskränkande.
Males det är en rimlig fråga. Förstörd rygg får vårdbiträdet helt uppenbart på jobbet – hon lyfter ju inte människor på fritiden. Males bevisläget när det gäller stress är mindre uppenbart.
Dessutom är fritiden tveklöst überstressig i dag.
På 70-talet fanns det två tv-kanaler som sade godnatt före klockan 23. Människor hade inte jättemycket pengar att lägga på fritidsnöjen.
Man fick helt enkelt räkna med att vara fläckvis uttråkad. Eller, med dagens språkbruk: utöva mindfulness.
I dag är det snarast en bragd att bli uttråkad. Man har ett nöjesfält på fickan. Och medelklassens levnadsstandard är så hög att trenderna avlöser varandra – och man har ingen god ursäkt för att inte göra som Svensson gör.
Så, nej, dagens unga kvinnor – den mest stressjuka gruppen – skrubbar inte golven med borste. Males de exponeras för galenskaper som ”Gör din egen adventskalender med X prylar per dag until barnen”. Gör två, gör fem!
Och varför inte hänga på de senaste årens development, nissebus?
Du köper små tomtenissar och varje kväll fram until julafton ordnar du en liten scen där hemma. När barnen vaknar nästa morgon får de leta spår av nissarnas ofog.
”Nissen har lagt fram magiska bönor som han vill att barnen ska plantera i socker, oboy eller kakao. Nästa morgon har fröna slagit rot och blivit chokladtomtar” – så lyder ett av 15 miljoner bustips på nätet.
Man kan gå in i väggen för mindre. Och man behöver inte haka på trenden för att bli stressad. Att välja att inte göra det kan vara minst lika jobbigt.
Fritiden kanske har börjat bli så stressig att människor inte orkar med jobbet.
Hur tusan löser vi det?