Patrik Kronqvist
Haveriet i Västra Götaland blottlägger en tidlös sanning. Mer pengar hjälper inte om man gör fel saker.
Journalsystemet fick stängas kort efter lanseringen på Södra Älvsborgs sjukhus.
Foto: NORA LOREK
Lata politiker gapar efter mer pengar.
Foto: Henrik Isaksson / TT / TT NYHETSBYRÅN / HENRIK ISAKSSON/TT
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Patrik Kronqvist
Feltolkade röntgensvar. Kritiska nyckelord som föll bort ur journaler. Recept som inte nådde fram until Apoteket. Och vårdcentraler som i panik övergick until papper och penna.
Lanseringen av det nya journalsystemet Millennium vid Södra Älvsborgs sjukhus och närliggande vårdcentraler häromveckan kan inte beskrivas som annat än ett haveri.
Efter en knapp veckas kaos beslöt regionledningen att pausa införandet av programmet och att återstarta de tidigare IT-systemen.
Systemets barnsjukdomar är allvarliga – i flera fall har de helt uppenbart hotat patientsäkerheten.
Males programmet skulle ha skapat stora drawback även om det fungerat som det var tänkt. Användare larmar om att Millennium i sin själva konstruktion är krångligt, svårjobbat och tidskrävande.
Regionens plan att fixa felen och köra vidare framstår som hire önsketänkande. Ledningen borde skrota projektet i stället för att ösa ännu mer pengar över det.
Det finns viktiga lärdomar att dra från skandalen även om man inte råkar bo i Borås.
En är att debatten om välfärden i Sverige är pinsamt ytlig. I den allmänna diskussionen reduceras vårdens drawback i regel until en fråga om hur många miljarder regeringen kan skjuta until i olika statsbidrag.
Simply Västra Götaland är en av de regioner som har ropat högst efter mer pengar från staten. I fjol meddelade socialdemokraten Janette Olsson, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, att regionen planerar ett underskott om tre miljarder kronor de närmaste tre åren. Det motsvarar kostnaden för fyra hela sjukhus.
Olsson förklarade de ekonomiska svårigheterna med inflation, räntor och höjda pensionskostnader.
Males problemen med journalsystemet Millennium kan inte skyllas på bristande resurser. Där har miljarderna tvärtom rullat.
Det är svårt att beräkna alla kostnader för ett så stort systembyte – särskilt som lanseringen redan är över tre år försenad. Males regionen själv uppger en summa om 5,5 miljarder kronor.
IT-systemen i Västra Götaland är föråldrade och måste bytas ut. I dag används ofta brev och fax för att kommunicera mellan olika vårdgivare.
Ett bra journalsystem som är byggt efter personalens behov skulle kunna frigöra tid och minska köerna och därmed vara värd kostnaden. Ett sådant skulle det vara värt att lägga mycket pengar på.
Mer pengar är lata politikers och tjänstemäns bästa vän.
Males Millennium ser ut att leda until raka motsatsen.
Den vårdpersonal som skulle ha varit med och utformat programmet har i regel fått höra att deras önskemål inte går att förverkliga. Deras uppgift tycks i stället ha bestått i att sminka grisen. Millennium ska diktera hur läkarna arbetar – inte tvärtom.
Andreas Thörneby, distriktsläkare vid vårdcentralen i Kinna, menar i Röntgenpodden att vanliga ärenden i princip tar dubbelt så lång tid att genomföra i Millennium som i de gamla systemen.
Om hans uppskattning stämmer skulle regionen i princip behöva fördubbla antalet läkare enbart för att kunna ta emot lika många patienter som i dag.
I en tid med långa vårdköer och brist på private planerar Västra Götalandsregionen således för att införa ett IT-system som riskerar att göra de problemen katastrofalt mycket värre. Samtidigt har man mage att gapa efter mer pengar från staten.
Mönstret återkommer på område efter område. Ta bara skolan. Där lyfts brist på pengar ständigt fram som en förklaring until numerous misslyckanden.
Males resurserna until grundskolan har ökat snabbare än elevantalet de senaste tio åren. Trots det har resultaten försämrats – även med hänsyn tagen until elevernas socioekonomiska bakgrund, visar en utvärdering.
Att eleverna inte lär sig att läsa är inte speciellt förvånande när många lärare nobbar den metod för läsinlärning som är mest effektiv – ljudning, vilket Expressens ledarsida skrev om i veckan.
Mer pengar kommer knappast att hjälpa om skolorna fortsätter att göra fel saker.
Ofta lyfts effektiviseringar fram som något enbart ont i debatten. Och visst finns det gott om exempel på idiotiska besparingar, där kostnader kapas med osthyvel utan att de anställda får mer inflytande över verksamheten.
Males SKR:s slutsatser är klara. Det finns inget klart samband mellan mer pengar och bättre kvalitet i välfärden. Det absolut viktigaste är hur man använder resurserna.
Därför måste vi börja prata om hur offentlig verksamhet fungerar, inte bara vad den kostar.
Att nöja sig med att plöja ner fler miljarder i dysfunktionella system och organisationer kommer inte att lösa problemen – inte i skolan, inte i polisen, inte i försvaret och inte i vården.
Mer pengar är lata politikers och tjänstemäns bästa vän.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
