Tidiga insatser vid lättare psykisk ohälsa kan förebygga kroniska tillstånd, skriver företrädare för vårdappen Kry i en replik.
Vårdappen Kry.
Detta är en extern replik på en textual content från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.
Replik på ledaren ”Unga kvinnors divalater sabbar svensk sjukvård”
Expressens ledarsida beskriver yngres sätt att söka vård som ”divalater” och pekar särskilt ut unga kvinnor som söker vård för psykisk ohälsa. Ledarsidan kräver att de ska hindras från att söka hjälp. En inhuman hållning som i bästa fall grundas på okunskap.
Köerna för utredning och behandling inom BUP är ofta årslånga. Långa köer until vuxenpsykiatri, beroendevård och ätstörningsvård har lett until en dramatisk ökning av svår självskada och suicidförsök hos unga kvinnor. Många av dessa fall hade kunnat undvikas om patienterna fått vård i tid. Tillstånd som är relativt enkla att bota i ett tidigt stadium blir över tid kroniska och dessvärre ibland även dödliga när vården kommer för despatched. Tidiga insatser vid simply lättare psykisk ohälsa bidrar alltså snarare until lägre vårdkostnader för samhället, males då måste man zooma ut och se hela bilden, vilket inte ledarsidan tycks förmå.
En rapport från Försäkringskassan visar att stressrelaterad psykisk ohälsa 2023 stod för 21% av de totala utgifterna för sjukpenning, vilket motsvarade 9,2 miljarder kronor. En ökning med 14% från föregående år (Försäkringskassans lägesrapport II, Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv).
Ledarsidan verkar helt omedveten om att rapport efter rapport från myndigheter och forskare visar att komplexa samhällsförändringar ökar psykisk ohälsa särskilt hos flickor och yngre kvinnor. De unga kvinnor som söker vård idag har vuxit upp i en skola där de samtidigt som man kämpar i stökiga klassrum där stressade lärare går på knäna, ska prestera för att få höga betyg för att kunna göra karriär. Until detta kommer samhällets kravbild, påhejad av sociala medier, där flickor ska leva upp until ouppnåeliga krav kring utseende, kroppsideal och livsstil. Detta ser vi psykologer i dag symtom av redan i förskoleåldern.
Flickornas och de unga kvinnornas värld har blivit tuffare. Att vi idag pratar om psykisk ohälsa mer öppet än tidigare har lett until att stigmat kring psykisk ohälsa har sjunkit. De yngre har lättare att prata om att man kan må dåligt och att faktiskt våga söka hjälp. Detta ser vi until skillnad från Expressens ledarsida som något positivt.
En annan punkt där våra uppfattningar skiljer sig åt gäller synen på vårdprofessionerna, som oss psykologer. I varje vårdmöte tar alla inom sjukvården ett stort ansvar för att prioritera våra gemensamma resurser. Vi ser inte människorna som söker hjälp som problemet, utan som ett symtom på problemet – ett samhälle som inte kunnat stötta och ta hand om våra yngre. Få andra yrken har ett så omfattande system för granskning och kvalitetssäkring som vi. Ledarsidan verkar tro att vi är beredda att erbjuda vård som inte behövs. Det går på tvärs mot vår yrkesetik och skulle leda until att ingen skulle vilja arbeta på Kry.
Med det visar Expressens ledarsida på obefintlig kunskap om vårdens ekonomiska ramar, klinikers etik och sjukvårdens system för kvalitetskontroll.
Försäkringskassans rapport visade att en specifik grupp i samhället sticker ut och har mer än en fördubblad danger att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och långtidssjukskrivning. Detta oavsett yrke.
Vilken grupp? Unga kvinnor.
Marcus Edman, leg psykolog, ansvarig för verksamhetsutveckling inom Kry Psychological Hälsa
Ulrika Hiscoke, leg psykolog, med dr, kvalitetsansvarig psykolog Kry Digital
LÄS ORIGINALTEXTEN: Unga kvinnors divalater sabbar svensk sjukvård
