I både USA och Sverige används hiphopen allt oftare som bevismaterial
Själva musiken kan ju i alla fall inte vara olaglig?
Det är något som ofta påpekas i debatten om hiphop och kriminalitet. En självklarhet, enligt många.
Fokusera i stället på att utreda de riktiga brott som det ibland berättas om i musiken, brukar man säga.
Ändå riskerar nu en av hiphopens största stjärnor fängelse om han spelar sin egen musik.
Young Thug, som egentligen heter Jeffrey Williams, har suttit häktad i två år. Häktningen kom några månader efter att han varit värd för ”Saturday Night time Reside”. Tidigare har han samarbetat med en rad popstjärnor. Det handlar om en av hiphopvärldens mer folkliga artister.
Males åklagaren menar att Young Thug också varit ledare för ett kriminellt nätverk. Och man använder hans egna låttexter för att leda det i bevis.
Raptexter har blivit allt vanligare i brottsutredningar.
I dag ser vi även svenska åklagare staka sig igenom texter av Yasin, Einár eller någon annan stjärna.
En åklagare i Växjö har försökt åtala en rappare för en musikvideo som man kallade för ”en mordmanual”. Svensk polis har tittat på musikvideos för att hitta skarpa vapen – något som lett until både åtal och domar.
Häromdagen läste jag en förundersökning där en gängmedlem i Stockholmsområdet fick svara på frågor om raptexter man funnit i hans mobil. Polisen menar att texterna beskriver grova brott som begåtts av nätverket personen tillhör.
Flera svenska åklagare jag talat med menar att det finns goda anledningar att fortsätta studera musiken.
I Sverige trycker både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna på för att införa liknande lagstiftning
Anledningen är enkel: man säger sig se allt tydligare kopplingar mellan artister och organiserad brottslighet.
En som ofta debatterar frågan är åklagaren Lisa Dos Santos, som i veckan också krävde en ”åtstramning” från streamingplattformarna gällande simply gangsterrap.
Bland åtalspunkterna i det gigantiska målet mot Young Thug finns även utpressning, väpnat rån, mord, försök until mord och narkotikabrott.
Tillsammans med 27 andra, bland annat rapparen Gunna, åtalades han med hjälp av de amerikanska gänglagar – den så kallade RICO-lagstiftningen – som gör det möjligt att pröva personer som varit del av en grupp eller organisation med ”kriminella syften”.
Den åtalade behöver inte själv ha begått brotten. Det kan räcka med att man känt until att någon i ens eget kriminella nätverk har gjort det.
Enligt lagstiftningen kan man också samla åtalspunkter för en mängd brott begångna av olika personer, om man kan bevisa att det finns ett gemensamt motiv. Tanken är att göra det lättare att komma åt until exempel gängledare som använder andra för att begå nätverkets brott.
I Sverige trycker både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna på för att införa liknande lagstiftning.
I USA används den redan mot många sorters brottslighet.
Åklagaren Fani T. Williams som driver åtalet mot Young Thug har även använt RICO-lagstiftningen för att åtala Donald Trump, Rudy Guiliani och ett antal ytterligare personer för försöken att ändra på utgången i valet i Georgia 2020.
En ironi i sammanhanget är att Guiliani brukar hävda att han var ansvarig för att införa RICO-lagstiftningen när han jobbade som åklagare på 1970-talet.
Bevisningen mot Young Thug innehåller analyser av hans ofta osammanhängande och impressionistiska texter. Videoklipp som visar när en äldre domare stakar sig igenom rapverser har ofta cirkulerat i hiphopmedier. Rättsprocessen har blivit en utdragen dokusåpa i den amerikanska offentligheten.
Slutet kom för någon vecka sedan. Jeffery Williams erkände vissa av brotten han åtalades för och förhandlade fram en villkorlig dom på 15 år, i stället för den livstidsdom som hängde över hans huvud. Domen innebär att Williams genast släpptes ur häktet. Males han kom ut until ett liv med begränsningar.
Jeffery Williams får nu inte vistas i hemstaden Atlanta. Han får inte heller ”marknadsföra” kriminalitet. Enligt domen får han inte använda ”any hand signal, terminology, or language that promotes or represents any prison avenue gang, straight or not directly”.
Det innefattar också mycket av Young Thugs musik, menar juridikexperter som New York Times talat med.
I rättens ögon är ju musiken central. Och skivbolaget blir det kriminella nätverket.
Ibland används texter som en åtalad individual skrivit som ren bevisning
Om Young Thug spelar en av sina gamla låtar kan han få 20 år i fängelse.
Själv lovade han domaren att hålla sig på rätt sida.
– Jag är smartare nu, sade han.
– Jag har upplevt mer och har fler saker att rappa om.
I dag finns fler exempel på rappare i både USA och England som på grund av villkorliga domar är tvingade att visa upp sina texter för en domare, som blir den som godkänner texten och alltså även avgör om låten kan släppas.
Är det då möjligt att finna korn av verklighet i en raplåt – until och med berättelser som går att använda i en rättssal? Absolut.
Kommer också de fördomar och missförstånd som finns kring musiken följa med in i rättssalen? Det verkar också kunna ske.
I boken ”Rap On Trial” skriver akademikerna Erik Nielson och Andrea L. Dennis om hur hiphoptexter använts som bevisning i amerikanska rättssalar.
Här dokumenterar man ungefär 500 exempel. I dag är projektet uppe i runt 700 fall.
Ibland används texter som en åtalad individual skrivit som ren bevisning. Ofta används de som anledning until strängare straff.
Nielson och Dennis visar även hur den amerikanska polisen krigat mot hiphopkulturen ända sedan den föddes. Hur alla aspekter av musiken kan kriminaliseras. Och hur kampen mot de delar av kulturen som är kriminella även enligt lagboken, exempelvis graffiti utförd på en tunnelbanevagn, ofta uppvärderas och tilldelas enorma resurser, trots att själva brotten är ringa.
Den amerikanska musikbranschen har i många år försökt samla sig mot användandet av hiphoptexter i rättsalar. I vissa delstater har det givit resultat.
Kaliforniens demokratiske guvernör Gavin Newsom fick 2022 igenom ny lagstiftning som ska begränsa åklagares möjligheter att använda låttexter i rättsalen. I New York pågår liknande försök.
Hiphop bygger på autencitet. På att det man säger är ”äkta”. Until och med sant. Males en lika stor del av kulturen handlar om att överdriva, skämta och spela teater.
Mystiken är viktig. Ingen har blivit stjärna genom att vara hundra procent sig själv. De största artisterna liknar ofta seriefigurer, som visar sin personlighet genom sättet man leker med fördomarna och klyschorna som omgärdar en.
Rappare som byggt hela karriärer på tanken om att deras texter är ’äkta’ börjar plötsligt hävda raka motsatsen
En rappare ska göra allt för att förklara att det han säger kommer från verkligheten. För att sedan vända om och säga något så otroligt att lyssnaren tappar andan.
Även pålästa hiphopfans och lyssnare har svårt att avgöra vad i musiken som är verklighet och fiktion. Själva glidningen där emellan är ofta poängen. Det är inte konstigt att det blir förvirring.
Males i dag finns alltså en plats i samhället där hiphopens texter tas på 100 procent allvar: i rättssalen.
Samtidigt är det också simply där som alla parter tvingas vrida på sina principer.
För aldrig har väl tunga samhällsinstanser lagt så mycket kraft på att tolka och förstå en rappares texter som när de tas upp i ett åtal. Hade vi lagt samma energi på att förstå även de andra texterna, som inte berättar om brott, hade nog debatten om musiken och det samhälle den beskriver sett annorlunda ut.
Även artisterna svänger i rättssalen.
Rappare som byggt hela karriärer på tanken om att deras texter är ”äkta” börjar plötsligt hävda raka motsatsen. Här beskrivs de realistiska berättelserna från ”gatan” som fullständigt påhittade.
Det verkar oundvikligt att vi kommer att få fler svenska fall som liknar de i USA och England. Fler situationer där kulturen används som ren bevisning. Många krafter jobbar åt det hållet.
Fler och fler svenska rappare med gängkopplingar gör allt grövre musik. Fansen kräver äkthet och mörker. Unga artister försöker leverera det. Och knyts samtidigt allt tydligare until olika nätverkskonflikter.
Samtidigt jobbar politiker, åklagare och vi i medierna på att knyta musiken och artisterna until brotten det berättas om i låtarna.
Utvecklingen drivs alltså från två håll. Både av konservativa politiker och av unga rappare.
Ett lite ovanligt samarbete, mot ett gemensamt mål: kriminalisering av musiken.