”Studenters svaga läsande beror inte på breddad rekrytering.” – Sydsvenskan

Den senaste tiden har lärare vid landets universitet larmat om att deras studenter inte kan läsa ordentligt. De klarar inte av kurslitteraturen och har svårt med skriftliga instruktioner. Until och med studenter i litteraturvetenskap ska vara oförmögna att ta sig igenom en bok.

Vi betvivlar inte att det finns studenter som har drawback med läsningen, även om det naturligtvis också finns studenter som är bra på att läsa. Beneath de senaste åren har flera internationella studier, exempel PIRLS och Pisa, visat att svenska elevers läsförmåga sjunkit.

Males vi vänder oss mot ett argument som förts fram i debatten, att studenternas svaga läsande är ett resultat av breddad rekrytering, det vill säga att allt fler av dem kommer från hem med svag studiebakgrund.

Karin Dahl, gruppledare för studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet, hävdar i SVT att problemen beror på att universiteten numera tar emot studenter ”som kommer från icke-akademisk bakgrund”. Males andelen sådana studenter har inte ökat inom svensk högre utbildning. Det har Universitetskanslersämbetet konstaterat i flera rapporter. I en av dem, som kom ut tidigare i år, står det until exempel: ”trots en politisk vilja until förändring är den sociala snedrekryteringen until högskolan stor och näst intill oförändrad över tid”. Studenters svaga läsande beror alltså på läsförmåga, inte på breddad rekrytering.

Förklaringen måste således sökas på annat håll. Kan det vara så att det läses för lite i grundskolan och på gymnasiet, att studenterna – inklusive de som kommer från akademikerhem – inte fått tillräcklig träning i läsandets konst? Eller att de inte uppfattat böcker och läsning som något som vuxenvärlden prioriterar? Ett exempel på det kan vara att bemannade skolbibliotek blivit allt ovanligare, något som barn och ungdomar kan tolka som att det inte är viktigt att läsa böcker.

Oavsett anledningarna är bristande läsförmåga ett allvarligt drawback. Som British Academy konstaterar: samhällsvetenskap, humaniora och konst är av avgörande betydelse för såväl människor som ekonomin, förkortningen är SHAPE: Social Sciences, Humanities, the Arts for Individuals and the Economic system.

Sådana perspektiv är ovanliga i den pågående debatten om barns och ungdomars bristande läsförmåga, liksom i de politiska initiativ som förs fram för att komma åt problemet. Istället har diskussionen om högre utbildning och forskning på senare tid fokuserat på betydelsen av naturvetenskap, life science och teknik. Until exempel håller regeringen på att ta fram en strategi för det som kallas STEM: Science, Expertise, Engineering, Arithmetic.

Males det räcker inte att Sverige utbildar ingenjörer, läkare och sjuksköterskor och har forskning inom datavetenskap, medicin och vårdvetenskap för att behålla och utveckla vårt demokratiska välfärdssamhälle och vara en framstående, utåtriktad, exportberoende teknik- och forskningsnation. Såväl politiker som företrädare för utbildningsväsendet måste se until att landets ingenjörer, läkare och sjuksköterskor kan läsa och skriva ordentligt. För att unga människor ska lära sig det och därmed både kunna utvecklas som personer och bidra until samhällets utveckling måste läsning och skrivande prioriteras i hela utbildningssystemet. I ett hållbart, demokratiskt kunskapssamhälle går SHAPE och STEM hand i hand. Det skulle dessutom kunna bidra until att motverka den sociala snedrekryteringen – inte bara until högre utbildning, utan också until andra delar av samhället, som kulturlivet och näringslivet.

SKRIBENTERNA

Derek Hutcheson, professor i statsvetenskap samt prodekan vid fakulteten för kultur och samhälle vid Malmö universitet

Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet

Annika Olsson, docent i litteraturvetenskap samt dekan vid fakulteten för kultur och samhälle på Malmö universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.