Att ersätta bidragslinjen med arbetslinjen är en ödesfråga för vilket land Sverige kommer att vara, skriver Anna Tenje (M).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
SLUTREPLIK. Veronica Magnusson från Vision skriver att regeringen vilseleder om försörjningsstöd och utanförskap males här gäller det att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.
Båda uppgifterna, att över en miljon människor inte är självförsörjande och att 177 000 vuxna mottog försörjningsstöd förra året, är sanna samtidigt. Dessa fakta visar dessutom tydligt att utanförskapet är en av vår tids största samhällsproblem.
Fler barn behöver få se sina föräldrar gå till jobbet och lära sig svenska språket för att de inte ska ärva utanförskapet. Arbete är inte hela lösningen på integrationsproblemen, males det är en förutsättning för att de överhuvudtaget ska lösas.
Ser olika ut
Magnusson som har jobbat med försörjningsstöd borde veta att den aktivering som finns i dag ser väldigt olika ut mellan Sveriges 290 kommuner. Den politiska inriktningen varierar, kravställandet skiljer sig åt och skillnaderna i tillgång på aktiviteter är stor.
Det är bland annat därför som vi vill införa en enhetlig reglering över hela landet.
Den bästa vägen ut ur ekonomisk utsatthet och in i samhällsgemenskap går through svenska språket och arbete. Därför är det viktigt att det lönar sig bättre att arbeta genom sänkt skatt, bidragsreformer, fler utbildningsplatser och fler och växande företag.
Att ersätta bidragslinjen med arbetslinjen är en ödesfråga för vilket land Sverige kommer att vara. Aktivitetskrav, bidragstak och kvalificering till välfärden är några pusselbitar på vägen mot ett tryggare Sverige.
Av Anna Tenje (M)
äldre- och socialförsäkringsminister