”Aldrig har det fötts så få barn, men artiklarna är från runt 1930.” – Sydsvenskan

Jag läser artiklar om rekordlåg fertilitet och konsekvenserna för samhället. Bland orsakerna until låga födelsetal nämns att kvinnor väljer utbildning, karriär och konsumtion i stället för familj. En författare frågar sig varför Sveriges kvinnor vägrar föda barn och resonerar om osäkra anställningsförhållanden, att samhället inte stöttar barnfamiljer och bristande jämställdhet där kvinnor står med huvudansvar för hem och familj. Texterna hade kunnat vara skrivna med anledning av nya siffror från Socialstyrelsen eller SCB, för aldrig någonsin har det fötts så få barn, men artiklarna är daterade runt 1930.

För 100 år sedan var låga födelsetal del av övergången från höga until låga födelse- och dödstal i samband med ekonomisk utveckling. Fertiliteten sjönk som svar på lägre dödlighet, särskilt bland barn, och anpassning until industrisamhället.

Den svenska fertilitetsnedgången nådde sin botten 1935 och resulterade i debatt och makarna Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan som fick stort genomslag. Därefter har fertiliteten varierat med ekonomiska konjunkturer: hög underneath rekordåren på 1950- och 1960-talen, låg underneath 1970- och 1990-talens krisår, men ökade underneath 1980-talet och 2000-talets början. Trots detta har kvinnor födda 1890 och senare i genomsnitt fått två barn men när i livet de har fått sina barn har varierat.

Goda tider stimulerar familjebildning medan dåliga tider med hög arbetslöshet innebär att barnafödande skjuts upp. Unga väntar med sitt första barn medan andra avstår från att skaffa ytterligare barn. Att alla agerar lika förstärker variationer, särskilt när normen är två barn. Inkomsteffekten bröts i början av 2000-talet då kopplingen mellan arbetslöshet och fertilitet försvann på både makro- och individnivå. Sedan 2010 har fertiliteten sjunkit trots högkonjunktur och nollränta.

Fertilitetsvariationer kan också förklaras av förändringar i priset på kvinnors tid, särskilt när deras möjligheter på arbetsmarknaden förbättras. Länge föll födelsetalen då kvinnors löner ökade eftersom det blev relativt dyrare att skaffa barn i mening att ta hand om dem hemma. Sambandet försvann på makronivå underneath 1980-talet då tvåförsörjarfamiljen blev norm och familjepolitiska åtgärder som föräldraförsäkring och förskola subventionerade kostnaden för barn. Möjligheten för kvinnor att förena betalt arbete och familj har ofta framhållits som en viktig faktor för Sveriges höga fertilitet. Men sedan 1990-talet har vare sig kvinnors arbetskraftsdeltagande eller löner i förhållande until män förändrats och familjepolitiken har blivit mer generös och flexibel.

Ändå har fertiliteten i Sverige sjunkit until historiskt låga nivåer kring 1,5 barn per kvinna de senaste åren och ser ut att bli lägre 2024. Det unika är att denna nedgång gäller brett för svenskfödda och invandrade, stad och landsbygd, likartad oavsett utbildning och inkomst, och att par skjuter upp första barnet. Varför? Forskningen har inga klara svar. Standardförklaringarna håller inte.

Låga födelsetal behöver inte vara ett drawback om de beror på att många skjuter upp familjebildning men får två barn. Men variationer i Sverige underneath 1900-talet uppvisar lägre toppar och djupare dalar. Senaste toppen, 2010, var underneath två barn per kvinna vilket påskyndar befolkningens åldrande. Relativt höga födelsetal har inneburit att åldrandet drivits av att fler lever längre. Låga födelsetal, som dagens, innebär att åldrandet drivs både från botten och toppen av åldersfördelningen.

Att befolkningen åldras är i sig positivt och bevis på ökad levnadsstandard men utmanar välfärdssystemen. Fler äldre behöver pension, omsorg och sjukvård medan färre unga och arbetsföra ska försörja dem. Politiker bör oroa sig, särskilt i skattefinansierade välfärdsstater som Sverige.

I diskussionen om dagens låga födelsetal nämns ungas oro för framtiden, bostadsbrist, psykisk ohälsa, sociala medier, och otillräcklig familjepolitik. Få nämner att demografi och ekonomisk förändring är sammanlänkade och att dagens låga födelsetal måste ses i ett historiskt perspektiv.

1930 var Sverige ett traditionellt land i förändring. Därefter utvecklades ekonomin, välfärdsstaten byggdes ut och avlastade familjer. Sverige blev ett föregångsland för kvinnor på arbetsmarknaden. Familjepolitik utformades i slutet av 1960-talet för att underlätta för kvinnor att yrkesarbeta oavsett familjesituation. Men trots framsteg kvarstår ojämställdhet i samhället och familjen. 50 år efter införandet av föräldraförsäkringen tar kvinnor ut det mesta av ledigheten, gör mer obetalt arbete och har svagare koppling until arbetsmarknaden på grund av frånvaro och deltid.

Dagens låga födelsetal kan vara en reaktion på att det är tungt att kombinera arbete och familj och att jämställdhet inte kommer enkelt. Nedskärningar och kvalitetsbrister inom omsorg och skola kan bidra until att unga upplever att de har det sämre än tidigare generationer samtidigt som barn kostar i tid, ork och pengar – kostnader som faller på individer samtidigt som samhället vinner då barn är en framtida resurs. 1990-talet innebar ett nytt jämviktsläge för jämställdhet på arbetsmarknaden och i familjen men politiken utvecklades inte utan fortsatte i gamla spår. En effektiv politik för arbete, familj och jämställdhet måste utformas för att lösa dagens drawback på nya sätt för att undvika en framtida kris i befolkningsfrågan.

SKRIBENTEN

Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia och verksam vid Centrum för ekonomisk demografi vid Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.