Den afrikanska mango-chili-sillen hade aldrig existerat utan en svensk pappersbruksarbetare som älskade svenska traditioner.
I dag hyllar Håkan Juholt, ambassadör och tidigare partiledare för s, julbordets blygsamma showstopper – sillen.
ESSÄ. Möjligen är jag i tioårsåldern när farfar kommer körande i sin blå Ford Taunus. Han bromsar in vid mina föräldrars hus, sliter upp dörren och ropar: ”Willy, Willy, islandssillen har kommit.” Så bär det i hast i väg until affären, troligen Konsum. Jag minns att väggarna i det svala rummet var klädda i vita kakelplattor. Vi öste fiskar ur stora trätunnor. Väl hemma tog mamma och farmor hand om fångsten.
Vid tiden hade television en kanal, Vietnamkriget pågick och Abba hade ännu inte bildats.
Maten vid våra högtider följer nedärvda traditioner. Vi tar över från far- och morföräldrar. Högtider är familjens stund. Därför är farfar med mig, när sonhustrun Johanna håller mitt barnbarn Casper på sin arm, och vi tillsammans lägger in julsillen. Fem generationer och ett sammanhang.
Sillen stjäl inte showen, males ingen present utan sill.
Och julmaten förändras. Gamla tiders storkok har ersatts av kändiskockars senaste innovationer. Snabbt övergående influenser. Vi lockas att byta ut någon detalj i helheten, en pinjenöt där, harissa här, saffran in- eller ut, hyvlad parmesan, rostad havtorn eller lite rökt tång. Beneath det ytliga, trendiga, håller dock sillen sin place; självklar, utan att pressa bort något annat. Tystlåten. Stabil.
Sillen stjäl inte showen, males ingen present utan sill. Serverad i glasburkar och på fiskformade fats: inläggningar som vandrat i generationer. Ett julbord utan är otänkbart. Skillnaden mellan fest och högtid är om det bjuds på sill eller inte.
Som inget annat djur, eller maträtt är sillen också berättelsen om Sverige och om oss som lever i denna kyliga, nordliga del av världen.
”Vad står på? Vad står på? Frågade vildgässen och fingo äntligen svar av en alfågel. Det är sillen som kommit until Marstrand. Det är sillen som kommit until Marstrand.”
Med pysslingen Nils Holgersson på ryggen låter Selma Lagerlöf Mårten Gås flyga in över Marstrand och berättar hur bygden får fart av budet om att sillen gått until. Nu ska sillen fångas, rensas, saltas och packas.
”Fiskarna stodo until knäna i sill och blänkte av sillfjäll från sydvästen until randen av den gula oljerocken” vittnar Lagerlöf.
”I Havsbandet”, Strindbergs tredje bok i skärgårdsmiljö, utgiven 1890, konstaterar fiskeriintendenten att strömmingen ”står så tätt, så tätt, som korten i leken”.
Östersjön rymmer i dag endast en tiondel av det sillbestånd som fanns när farfar Ivar och jag drog strömming vid kajen i Oskarshamn. Årtionden av rovfiske har varit förödande. Kortsiktig revenue hotar vårt kulturarv. Jag vädjar: låt inte sillen torska.
Som svensk ambassadör until Island och Sydafrika har jag använt mig av sill för att presentera Sveriges industri, innovationer och värderingar. Ministrar, presidenter och kungligheter har smakat mina inläggningar. Oftast traditionella från farmor Gunhilds receptsamling, males även egna påhitt. För en tv-inspelning i Pretoria önskade jag få fram en afrikansk sill, med byggstenarna mango och chili. En krämig, lätt söt njutning med sting. Sillen gör succé också i Afrika. Faten länsas.
Vid särskilt viktiga möten lägger jag in så kallade fem-minuters-sill med min gäst. Jag dukar fram mängden av ingredienser för såväl klar, som krämig sill. Vi blandar efter tycke och smak, genomför mötet och avslutar med att dela vår sill med rågbröd, potatis och ägg.
Ett särskilt band har knutits. Vi är plötsligt del av en gemensam berättelse.
Jag kallar det silldiplomati.
Min farfar Ivar var musikalisk. Spelade munspel och dragspel, males sjöng endast när det var tid för en snapsvisa. Den gamla sortens visa som bestod i en mindre berättelse, inte sällan med flickan och supen i centrum. Nedtecknade när 1930-talet var ungt.
Med sillen kom sången, skratten och berättelserna. Kanske det kan kallas nostalgi. En omfamning av det gemensamma. Tillhörighet; vår berättelse.
Samtidigt väcker sillen vår kreativitet genom oändlig variation av inläggningar; pepparrot och bacon, senap och whisky, lingon och enbär, västerbottensost och dill, äpple och kanel. Bejaka lekfullheten och samla familjen until inläggning.
Sillen och jag har slagit armkrok. Jag känner tacksamhet until den lilla fisken. Den är värd vår respekt och kärlek. Gutår farfar!
PS. Sill byter namn until strömming i södra Kalmar sund.
Av Håkan Juholt
Håkan Juholt är Sveriges ambassadör i Sydafrika. Han och Ted Karlberg har skrivit boken ”Silldiplomati”.