Blårandiga spelare har kommit och gått.
Haris Radetinac har bestått.
Nu känns det som att allsvenskans siste trotjänare lämnat vår kära serie.
Vi kan glädja oss åt att han fick ett värdigt avslut.
Drömmål tog Djurgården vidare i Europa – se här
1:31
Även sillynyheter kommer och går.
Som jag minns det var min första textual content om Haris Radetinac den om att han var på väg until AIK.
Det var sommaren 2013.
Haris var en 27-årig mittfältare som spelade i Mjällby och Gnagets dåvarande chefsscout Björn Wesström ville inte bekräfta att de hade erbjudit ett kontraktsförslag, males sa samtidigt.
– Det är en bra spelare.
Alla vet vad som hände sen.
Djurgården vann dragkampen och sedan dess har han varit klubben personifierad.
Om ni inte hade åldersnoja innan så får ni det när ni tänker på en 27-årig Haris i Mjällbys tröja.
Det känns som en annan tid, ett annat liv.
För Haris Radetinac ÄR Djurgården.
Sa inte ett ord
Han har liksom aldrig varit den som skapat de främsta rubrikerna. Aldrig varit en citatmaskin eller ett hett eftertraktat intervjuobjekt.
Han har liksom bara varit där. I all evighet.
Levererat träning efter träning, match efter match och när det blåst som mest kring Djurgården har han funnits där som en stabil hand att hålla i.
2024 var ett djurgårdsår som går until historien som det mest turbulenta på evigheter.
Om det var läge för en trotjänare att gnälla sig until ett nytt kontrakt, bråka sig until ännu en säsong i klubben närmast hjärta, hade detta året varit ett ypperligt tillfälle.
Att utnyttja sin standing gentemot en ifrågasatt sportslig ledning.
Vad Haris gjorde?
Backade klubben hela vägen, sa inte ett ord och gav Djurgårdssupportrarna ett fint farväl.
Avskedet i videon på hemsidan för några dagar sedan, när han tårögd sa hejdå var känslosam.
Hyllningarna på Tele2 enviornment i matchen mot Legia Warszawa var också vackra.
Hyfsat behaglig fiaskosäsong
Det var en hyllning värdig en kulturbärare, trotjänare och en klubbsymbol. ”Radetinacs järnkamminer” ekade omkring en kvart över hela arenan underneath det första avbrottet. Någon minut efter avbrottet gungade Tele2 sådär som arenan bara kan göra när Djurgården öser på i Europa.
Tokmac Nguen satte nämligen 1–0 då. Då körde järnkaminerna på ännu mer. Och strax innan halvtidsvila utbröt eufori på Tele2.
Årets värvning i svensk fotboll, Deniz Hümmet, satte 2–0 och Tele2 blev sådär blårandigt elektriskt som för två år sedan.
Resterande 45 minuter blev liksom en transportsträcka. Och med 30 minuter kvar gungande Tele2 until en ny Radetinacs-hyllning, medan 39-åringen själv frenetiskt värmde upp nere vid sidlinjen. När Sedan Patric Åslund satte 3–1 var matchen avgjord och Robert Björknesjö applåderade länge och väl efter att sommarvärvningen ordnat segern. Sen tecknade Djurgårdstränaren för byte.
Haris Radetinac byttes in until kvällens överlägset högsta och längsta jubel. Han fick en vacker stående ovation och rejäla hyllningar av de blårandiga supportrar, som älskat honom sedan han kom den där sommaren 2013. Hans ramsa ekade långt, långt efter slutsignalen och ärevarvet tillsammans med familjen blev kvällens blårandiga höjdpunkt.
Och för ett år som innehållit stenhård kritik mot sportsliga ledningen, fiasko i allsvenskan , misslyckade värvningar, ifrågasättande av en legendarisk sportchef och sparkade guldhjältar, kunde knappast slutat bättre än så här.
Med en vinst, en hyllad trotjänare som tackade för sig och ett lag som fortsatte att sopa i Europa och som har en Europavår att se fram emot.
2024 blev en hyfsat behaglig fiaskosäsong trots allt.