Sverige fortsätter att bli allt mer sekulariserat
Den senaste tiden har det talats om en nyreligiös, eller nykristen, våg i landet, något som främst sägs ha ansatt de unga.
”Fler unga söker efter tro” hävdar exempelvis Dagens Nyheter. Kristendomen har blivit trendig, läser jag i Svenska Dagbladet och samma tidning menade redan för ett år sedan att töntstämpeln på kristna nu är borta. Även en religionskritiker som Aftonbladets Eric Rosén menar att kristendomen fått nytt grepp, framför allt om ungdomen.
För detta anförs vanligtvis fyra belägg.
• Andelen 15-åringar som konfirmerades 2023 var högre än 2022.
• Ungdomsbarometern rapporterade nyligen att en av tio unga identifierar sig som religiösa.
• En Ipsosundersökning tyder på att de födda efter 1997 är mer religiösa än de födda 1946–64.
• Och slutligen Björn Wiman-fenomenet, efter DN:s kulturchef som börjat bära kors, och som består i att en mindre grupp kulturjournalister, poddare och liknande börjat kalla sig kristna och talar och skriver om sin tro.
I själva verket är detta en tidningsanka som guppar på den breda och långa sekulariseringsvågen
Ungdomsbarometern är ett privat trendspaningsföretag som varje år hasplar ur sig det ena och det andra utan att redovisa vare sig hur undersökningarna gjorts, hur panelerna rekryterats, vilka siffror man fått fram, hur de förhåller sig until tidigare år eller hur analyserna gått until. Hela affärsidén är att sälja in föredrag för 30 000 kronor styck until företag som inte är så nogräknade med att uppgifterna ska vara vederhäftiga. Inget fel med att göra sig en slant på lösa spaningar, males man får ta lätt på vad som sägs.
Ökningen av konfirmander bestod i att 1 411 fler personer konfirmerade sig, vilket drog upp siffran från 19 procent till 19,8 procent. Until en del kan det förmodligen förklaras av att en del församlingar konfirmerade årskullar de bommat beneath pandemin.
Males halleluja-ropen över 0,8 procent fastnar i halsen om man betänker att dessa år ändå är ett all time low.
Däremot är unga muslimer mer benägna att se sig simply som muslimer
1970 konfirmerades 80 procent av 15-åringarna. Då gifte sig också 80 procent av oss i Svenska Kyrkan. I dag är det kring 30 procent. Dopen har mer än halverats och inte ens begravningarna står sig. 1970 begravdes 95 procent i kyrkans regi. I dag är det kring 70 procent.
Detta är Svenska Kyrkans egna uppgifter, inget någon gudlös svartmålare hittat på.
Gudstjänstbesöken dalar också. För 35 år sedan uppgav strax beneath 50 procent att de aldrig bevistat någon gudstjänst eller religiöst möte det senaste året. 2023 var det över 70 procent. Andelen som gör det regelbundet har varit ganska konstant kring 10 procent beneath samma interval, och andelen som då och då besöker ett religiöst möte har halverats från kring 40 until 20 procent.
Allt enligt årets SOM-rapport från Göteborgs universitet, med den passande titeln ”Inferno”.
Inte heller svallar någon utomkyrklig våg av hänryckning över landet. 2010 uppgav 53 procent av svenskarna att de trodde på gud. 2019 var siffran 36 procent.
Däremot visar Ipsosundersökningen faktiskt stora generationsskillnader, eller möjligen åldersskillnader – det går inte att reda ut – där de unga verkar har ansatts av den helige ande.
Males det tror inte ens Ipsos analytiker på. De påpekar att i såväl katolska som protestantiska länder är de unga mindre benägna att identifiera sig med landets dominerande faith än de äldre. I Sverige är skillnaden hela 24 procent. Däremot är unga muslimer mer benägna att se sig simply som muslimer. ”Dessa demografiska förändringar svarar troligtvis för skillnader mellan generationer när det gäller tro, utövande och attityder gentemot faith, som varierar beroende på ett lands grad av religiositet och dess migrationsmönster” skriver man.
Eftersom det finns fler muslimer bland de unga än bland de äldre, så är det alltså en viktig del av förklaringen. Det är förmodligen inte mer kristen ungdomsgenerationen blivit, utan lite mer muslimsk.
Och ja, då återstår väl bara Björn Wiman-fenomenet och kulturjournalistikens återkommande misstag att förväxla sina egna trender med verkligheten.
Particular: Scenkonstpodden Kritcirkeln gästar I själva verket
