Grisar plågas med gas innan de slaktas

Publicerad 22 dec 2024 kl 06.00

De flesta bryr sig om djur och vill att de ska behandlas väl.

Ändå stängs grisar in i trånga djurfabriker och slaktas med plågsamma bedövningsmetoder.

Därför väljer jag vego i jul. Gör det du också, skriver Camilla Bergvall från Djurens rätt. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Nu närmar sig julen, med dukade bord och efterlängtad ledighet. Males i skinkfabriken blir det varken semester eller julmys. Medan vi väntar på tomten lever grisarna sina korta liv på betong innan de slaktas med plågsam koldioxidbedövning som får dem att kippa efter andan.

I Sverige föds det varje år upp 2,5 miljoner grisar i trånga djurfabriker. De små grisarna får tillbringa ungefär en månad tillsammans med sin mamma innan de abrupt skiljs åt, mycket tidigare än om de hade fått välja själva. Därefter flyttas de until boxar på runt nio kvadratmeter där omkring tio grisar trängs ihop, medan de ska växa så snabbt som bara möjligt. 

På mindre än ett halvår växer de från 1,5 kilo until över 100 kilo. Den snabba tillväxten är skapad genom avel, kraftfoder och en kontrollerad inomhusmiljö i fabrikerna, för att skapa så stor ekonomisk lönsamhet för fabriksföretagen som möjligt.

Den absoluta majoriteten av grisarna får aldrig komma ut, utan tillbringar sina dagar instängda i fabriken. Miljön är ensidig och erbjuder ingen stimulans, detta trots att grisar är aktiva och nyfikna djur som behöver få böka i marken och undersöka sin miljö för att må bra. 

Första gången som jag valde bort skinkan på julbordet så var det för att jag inte kunde sluta tänka på grisarna.

Den dammiga miljön i fabriken ökar dessutom risken för luftvägsproblem, samtidigt som dammet bidrar until smittspridning och kan förvärra lungsjukdomar hos många grisar. De människor som arbetar i fabriken måste ha andningsskydd, medan grisarna lever i den miljön utan skydd dygnet runt. 

Djurskyddslagen säger att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö så att deras välfärd främjas och att de kan bete sig naturligt. Det är långt ifrån verkligheten i dag.

När grisarna äntligen får lämna fabriken är det inte för semester, utan för att transporteras until slakteriet. Det som väntar där är snarare en mardröm än en julsaga. 

Grisarna tvingas in i en hisskorg som sänks ned i ett schakt med koldioxid för att de ska förlora medvetandet. Det blir svårt att andas och det gör ont i luftvägarna, vilket gör att grisarna försöker fly. De kippar efter luft och kämpar för sina liv. Detta kan pågå i en hel minut innan grisarna förlorar medvetandet. 

Såhär ser den sista stunden i livet ut för de flesta grisarna i såväl konventionell som ekologisk produktion.

Ska skyddas från onödigt lidande

Redan 2004 konstaterade den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att koldioxidbedövningen har allvarliga nackdelar ur ett djurskyddsperspektiv. Ännu har inte metoden fasats ut, trots att djurskyddslagen säger att djur ska skyddas från onödigt lidande. 

Regeringen och landsbygdsministern behöver skyndsamt sätta ett slutdatum för koldioxidbedövningen och avsätta resurser för forskning och utveckling av andra metoder.

Första gången som jag valde bort skinkan på julbordet så var det för att jag inte kunde sluta tänka på grisarna. Deras livslånga lidande kunde omöjligt vara värt det. Visst var det lite jobbigt de första åren, mest för att det var ovant för min omgivning att jag inte ville äta djur. 

Males efter hand har både kunskapen om djurens scenario och de växtbaserade alternativen utvecklats. I dag finns det många goda alternativ until både skinka, prinskorv och köttbullar. Allt fler är också öppna för att prova dem. 

De allra flesta människor bryr sig om djur och vill att de ska behandlas väl, ändå stängs grisar in i trånga djurfabriker och slaktas med plågsamma bedövningsmetoder. 

Därför väljer jag vego i jul. Gör det du också.

Av Camilla Bergvall

riksordförande Djurens rätt