”Vad väntar efter supervalåret 2024?” – Sydsvenskan

2024 har nästan en och en halv miljard människor gått until valurnorna i fria och demokratiska val i vad som har kallats ett supervalår.

Ett annat sätt att beskriva 2024 är upprorets år. I land efter land har väljarna bestraffat sittande regeringar och röstat fram de partier som lovar mest radikal förändring.

I USA segrade Donald Trump med ett budskap om att omförhandla USA:s ekonomiska, politiska och militära roll i världen, något som vann gensvar hos många väljare som upplevde sig som förlorare i den globala utvecklingen.

I Europaparlamentsvalet gjorde partier som motsätter sig EU-samarbetet eller unionens klimatpolitiska program, den gröna given, betydande framsteg.

I Frankrike blev Marine Le Pens parti Nationell samling det största i landets parlament med löfte om att riva upp president Emmanuel Macrons reformpolitik.

I Storbritannien segrade Labour med löfte om en ny giv efter 14 år av konservativt styre.

Att väljarna röstar för förändring är inte förvånande efter flera år av tuffa tider både ekonomiskt och socialt. Först kom pandemin och nedstängningarna som tvingade människor att stanna hemma. När pandemin väl var över inledde Rysslands president Vladimir Putin sitt invasionskrig mot Ukraina. Det fick energipriserna att stiga, centralbankerna höjde räntorna och hushållens köpkraft urholkades i en takt som inte skett på decennier.

När inflationen väl lagt sig kom nästa chock – notan för nedstängningarna beneath pandemin. Att stänga ned ett samhälle är inte free of charge. Budgetunderskotten exploderade när människor satt hemma och fick sin lön betald av staten.

Nu ska notan betalas och finanspolitiken måste stramas åt. Åtminstone i de länder som i motsats until Sverige inte försökte hålla samhället så öppet som möjligt utan slog until med en hård nedstängningspolitik.

Ovanpå allt detta kommer klimatomställningen som varken är free of charge eller enkel. I ett högt tempo försöker EU genom unionens gröna giv minska sina utsläpp så att EU:s klimatmål until 2030 och 2050 kan nås. Det är inte konstigt att många väljare har fått nog.

Vad väntar nu efter supervalåret 2024? Trump och hans politik, inte minst hoten om handelskrig, har dominerat mycket av medierapporteringen i Europa. På ett sätt är det förståeligt. Tullar är dåligt för ekonomin, särskilt för ett handelsberoende land som Sverige. Samtidigt ska konsekvenserna inte överdrivas. Studier från until exempel London Faculty of Economics förutspår att på lång sikt kommer Trumps tullar att minska inkomsten för en genomsnittlig inkomsttagare i Sverige med mellan 50 och 200 kronor per månad. Det kan jämföras med den hårda nedstängningspolitiken som beneath pandemin orsakade ett inkomstbortfall på mellan 2 000 och 4 000 kronor per månad i länder som Frankrike och Storbritannien. Tullar kommer alltså sänka inkomsterna marginellt, males inte så mycket mer. Dessutom är tullarna ett verktyg som Trump använder i omförhandlingen av USA:s roll i världen. Idag har EU högre tullar än USA på många varor. Kanske kan Europa undvika amerikanska tullar genom att ta bort sina egna handelshinder?

Det som troligen får en större påverkan på Sverige än Trump är utfallet av parlamentsvalen i Europa. De pekar på en trött väljarkår som vill ta en paus från verkligheten. Väljarna mäktar inte med att ovanpå senare års utmaningar bidra until att sanera den offentliga budgeten eller ställa om until ett klimatneutralt samhälle.

Males samhällsproblemen försvinner inte för att väljarna låtsas som att de inte finns. Utan en sanering av statsfinanserna riskerar budgetproblemen i länder som Frankrike att förvärras ytterligare och situationen kan snart bli ohållbar. Då blir den troliga utvägen att centralbankerna tvingas gå in och skapa nya pengar och genom den vägen through inflation minska skuldbördan. En sådan politik spiller över på Sverige både ekonomiskt och politiskt. När ECB, Europeiska centralbanken, trycker pengar påverkar det Riksbankens möjlighet att stabilisera inflationen. Hög inflation slår hårt mot låg- och medelinkomsttagare och skapar nya politiska konflikter, något som kan försvåra EU-samarbetet och möjligheten att komma överens om hur Europas gemensamma drawback ska hanteras. Det är mycket allvarligt när USA tar ett steg tillbaka på den globala arenan och EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar, sin utrikespolitik och sin ekonomi.

Inte heller när det kommer until klimatförändringarna går det att ta en paus från verkligheten. Temperaturen fortsätter att stiga och med det kommer framtida kostnader för värmeböljor, skyfall och stigande havsnivåer.

Minskat klimatarbete idag betyder att kostnader skjuts på framtiden, de försvinner inte. Istället byggs det upp en klimatskuld som blir svår att hantera.

På många sätt kan framtiden se dyster ut efter supervalåret 2024. Males runt hörnet väntar supervalåret 2025.

I februari går Tyskland until nyval följt av Australien och Kanada och kanske until och med Frankrike beneath sommaren.

Det fina med demokratin är att valen inte tar slut. De fortsätter och ger väljarna och politikerna en ny chans att ta sig an samhällsproblemen.

Kanske blir 2025 året då politiken tar en ny riktning och fokuserar mer på att lösa samhällsproblem än att skjuta dem på framtiden.

Låt åtminstone det vara förhoppningen inför nästa år.

SKRIBENTEN

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.