Claes Hemberg
Lönerna stiger äntligen mer än utgifterna.
Vi kan också med gott samvete börja glömma gamla priser.
I stället kan vi få en ny prisvåg både från USA och Kina.
Detta är en kommenterande textual content. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Snart märks gladare miner bland svenskarna: Vi får äntligen en starkare ekonomi!
Lönerna väntas i år stiga dubbelt så mycket som priserna. Dessutom ger räntefallet många svenskar en rejäl additional skjuts i plånboken. Alla har däremot inte upptäckt det, eftersom bolån binds om var tredje månad. Så snart möts vi av fler leenden på bussen och tåget. Vi bär däremot på en egen bromskloss på vägen mot en starkare ekonomi: Vårt eget köphumör.
Vi sitter lite quick i det suraste köphumöret på 15 år. Och det kan försena återhämtningen. Vi konsumenter står ju för halva Sveriges ekonomi. Att vi tvekar beror förstås på tre ovanliga kriser: pandemi, inflationskris och elprisgalopp. Dessutom fick vi dem i tät följd. Inte konstigt att vi avvaktar. Det sista hindret finns hos oss själva. För att komma helt tillbaka behöver vi börja glömma våra gamla priser.
Att ha koll på priser låter självklart. Det är ju grunden för många av våra val. Problemet är att vi gärna jämför med gamla inaktuella priser. Våra minnen bär runt på gamla pristroféer. Glappet mellan våra minnen och prislappen i butiken gör att vi fortfarande gärna avvaktar i samma slitna jacka eller soffa. Själv minns jag alltför väl hur mjölken kostade 9 kronor och inte som i dag ofta 17. Med stöd av årets additional köpkraft kan vi alla snart byta bort gamla prisminnen. Då kan svenskarna börja konsumera igen. Och då kan vi snart få en ny stark konjunktur.
Risken är att köpen i fjärran tvingar våra egna fabriker och affärer att stänga ned. Där har europeiska företag en hemläxa.
Flera nya priser står och väntar på oss. Våra välkända priser på el och bensin kan bli lite billigare i vår. Mat och elnät kan bli lite dyrare. Från USA och Kina kan vi få både prisökningar och prispress 2025. Vi kan samtidigt få ny inflation och deflation. Bara den senaste månaden har det hörts nya utspel från de bägge länderna. Från USA kan vi få dyrare mat och läkemedel – medan vi från Kina kan få billigare kläder, bilar och elektronik.
Prispressen har svenskarna redan upptäckt. Sju av tio svenskar har i fjol prövat några av de kinesiska e-handelsjättarna Temu och Shein. Bolagens trick är lågt pris, veckovis produktion och flygtransporter. De har ofta halva priset mot många märken i väst. Nej, jag har inte gjort några kvalitetstester. Deras försäljning världen över motsvarar nu 80 jumbojetar varje dygn. Samma pattern med billigare och snabbare varor från Kina märks även på bilar, maskiner, datorer, elektronik och solpaneler. Landets unga befolkning och industri gör numera grejer som är riktigt bra. Det hela kan också smaka gott i vår plånbok. Risken är att köpen i fjärran tvingar våra egna fabriker och affärer att stänga ned. Där har europeiska företag en hemläxa.
Från USA väntas samtidigt stigande priser. Om de inför högre tullar och stänger gränser för arbetare kan det höja flera priser i USA. Därför kan den nya politiken där pressa upp priser på mat, läkemedel, olja, gasoline och maskiner – priser som också når oss.
Med andra ord är idén med priser fortfarande en het fråga. Själv minns jag mycket väl barndomens jordgubbssaft som kostade 9 kronor flaskan. Simply nu gör jag däremot bäst i att glömma prislappen. Och låta smaken hålla i.
Claes Hemberg är fristående ekonomikrönikör hos Expressen. Han arbetade underneath 1990-talet som journalist och efter det som sparekonom på Avanza i 20 år. I dag är han verksam som oberoende ekonom.