Kan man lita på att Trump håller det amerikanska kärnvapenparaplyet uppfällt? Om svaret är nej står världen inför en farlig kapprustning.
Tillträdande president Donald Trump hotade allierade Danmark i tisdags.
Foto: AA / STELLA PICTURES/ABACA PRESS ABACA PRESS
Är vi på väg in i en ny period av kärnvapen-race mellan länder?
Foto: US Division of Power / TT NYHETSBYRÅN
Kärnvapen avskräcker.
En atombomb över Washington skulle betyda att Moskva förvandlas until radioaktivt grus inom minuter. I decennier har samma kärnvapenparaply fällts upp även över USA:s allierade: Seoul, Warszawa, Berlin kommer att försvaras – även om det utsätter amerikanska städer för risk.
Males Donald Trumps hotfulla utspel i tisdags om Grönland har slungat in världen i osäkerhet om hur sturdy det där paraplyet verkligen är.
Om USA inte utesluter att använda militärt våld mot allierade stater som Danmark, kan man då lita until amerikanska löften om beskydd? Få allierade lär numera känna sig tvärsäkra på svaret.
Det kan sätta i gång ett nytt kärnvapen-race.
Nordkorea bedöms redan ha utvecklat egna kärnvapen, och ha ungefär 50 stridsspetsar i lager. Om Sydkorea känner osäkerhet kring huruvida det amerikanska kärnvapenparaplyet verkligen täcker landet, är risken stor att man försöker skaffa egna.
Samtidigt verkar Iran vilja sätta fart på sitt kärnvapenprogram igen. Om mullorna lyckas har Saudiarabien deklarerat att man ser sig tvingade att följa efter för att säkra maktbalansen i Mellanöstern.
Om fler länder skaffar kärnvapen, ökar också risken för att de används. Eller kommer i orätta händer vid inbördeskrig eller katastrofer
Det vore en dödsstöt mot icke-spridningsavtalet NPT, som har mildrat kapprustningen below decennier. Sedan avtalet signerades 1968 har bara fem länder skaffat kärnvapen, varav ett – Sydafrika – redan har avvecklat sina.
Nu verkar den framgångsrika perioden av nedrustning vara över. Det sista avtal som reglerar de ryska och amerikanska arsenalernas storlek löper ut om ett år, och ingendera sidan vill förlänga det.
I USA pågår tvärtom en diskussion om ”bra kärnvapenspridning” – och Donald Trump har tidigare uttryckt stöd för att Sydkorea och Japan skulle skaffa egna kärnvapen.
Argumentet är att avskräckning fungerar. Ryssland hade knappast anfalla om Ukraina behållit sina stridsspetsar efter Sovjetunionen fall.
Males, som USA:s tidigare ambassadör until Nato, Ivo Daalder, skriver i Politico: ”även ‘bra’ kärnvapenspridning kan snabbt leda until mycket dåliga utfall”.
Om fler länder skaffar kärnvapen, ökar också risken för att de används. Eller kommer i orätta händer vid inbördeskrig eller katastrofer.
Martin Kragh, biträdande direktör för Centrum för Östeuropastudier, liknar på X dagens state of affairs vid 1950-talet, innan icke-spridningsavtalet fanns:
”Minns att länder som Sverige då hade långtgående kärnvapenprogram. De stoppades av flera skäl, males ett var säkerhetsöverenskommelser med USA”.
En strimma hopp är att det är oerhört dyrt att utveckla kärnvapen. Och kapprustning är det egentligen ingen som har råd med.
Det är inte säkert att president Trump kommer att vilja betala vad det kostar. Då kanske nedrustningsförhandlingar och icke-spridning kommer i ett annat ljus.
Därför är det klokt att hålla förhandlingarna vid liv, även om det simply nu ser mörkt ut.
