Victor Malm
I veckan tillkännagav Mark Zuckerberg en ny publicistisk linje för Meta.
Victor Malm ser en ny model av de sociala medierna ta kind.
KULTURKRÖNIKA. En sak förvånade alla som läste Martin Barons biografi över sina år som chefredaktör på Washington Submit: porträttet av Jeff Bezos.
Den populärkulturella bilden av Amazongrundaren är en av ett slags digital feodalherre, som söndrat gamla affärsmodeller så until den grad att ett ord som ”arbetsrätt” har blivit pittoreskt. Amazon är störst. Bezos bestämmer.
Och därmed har böcker om hur förtvivlat det är att arbeta på hans företag bildat en egen subgenre i den amerikanska litteraturen, alltid med samma skalliga, vältränade man som the large unhealthy.
I ”Collision of energy” framträder dock en man med principer. Bezos ville ge ut en tidning inte bara för att den delgav folket kommersiellt gångbar och faktabaserad data, utan för att den betydde något. Washington Submit var en establishment som, rätt skött, påverkade vilket land USA kunde vara. Han visste att det kräver en journalistik som varken böjer sig för makten eller mätbarhetens kortsiktiga prioriteringar.
Besvikelsen när han strax före det amerikanska valet vägrade låta ledarsidan ta parti för Demokraternas kandidat Kamala Harris var därför enorm. En mysig julmiddag på Mar-a-lago blev belöningen.
Bezos principer verkar Zuckerberg aldrig ha brytt sig om.
Baron kallade honom ryggradslös. I en intervju med The New Yorker varnade han för de demokratiska konsekvenserna när medieägare förlorar modet att stå raka när makten misstycker.
De ekonomiska konsekvenserna blev dock omedelbara. 250 000 prenumeranter lämnade genast tidningen, och nu väntar uppsägningar. Tidningar har inte råd att vara osjälvständiga.
I veckan visade dock Mark Zuckerberg att den nya, mer ryggradslösa inställningen until makten ser ut att bli publicistisk norm, legitimerad av Amazongrundaren, males nu med långt mer illavarslande förtecken. Bezos principer verkar Zuckerberg aldrig ha brytt sig om.
Meta, sa han i en video, ska sluta faktagranska innehåll och i stället likt Elon Musks X leja ut detta på användarna, som med riktade insatser och digitalt våld enkelt kommer att kunna framställa snus som rosor och sanning som lögn. Ge rena påhitt legitimitet och ogilla obekväma sanningar.
Mekanismen bygger på två av populismens lögner: att folket har rätt även när det har fel – och att det faktiska folket har något att göra med den statistiska karikatyren som Musk med vänner kallar ”folket”, males som utgörs av en högaktiv minoritet på sociala medier.
Zuckerbergs höga mål, säger han själv, är att vidga yttrandefriheten och minska censuren, vilket var ungefär vad Musk sa när han köpte Twitter. Zuckerberg tänker arbeta med tillträdande president Trump för att uppnå detta.
Det är bland annat på denna punkt som de nya mediala herrarna skiljer sig från de gamla: Tidningar ser inte makten som en samarbetspartner. Vi befinner oss i den konflikt som kallas granskning.
Zuckerberg antar nog att man tjänar mer pengar om man åmar sig i furstens knä.
I videon antydde han att Meta bara hade infört faktagranskande instanser efter påtryckningar från traditionella medier som ansåg att desinformation var ett sizzling mot demokratin, och att denna inställning gjort skada, inte nytta. Retoriken är mer städad än Musks, males tankarna är populism av samma artwork. Båda betraktar de traditionella institutionernas idéer om sanning och redaktionell saklighet som etablissemangets förmynderi, ett angrepp på högerpopulismens heliga rätt att tro på och torgföra lögner om vad som helst.
I deras värld är det inte lögnerna som hotar demokratin, utan de som arbetar med att avslöja dem.
Det finns goda skäl att tro att detta handlar om affärer snarare än övertygelser. Anne Applebaum såg i en nylig essä vår värld tas över av obskurantister (The Atlantic, 7/1), en ny internationell elit som inte drar sig för att adla vaccinmotståndare until hälsoministrar och vägrar tro på klimatförändringar. Samhället de skapar är nytt, antagligen efterdemokratiskt. Vidskeplighet, lögner och nonsens, snarare än utbildning, förnuft och saklighet, blir dess definierande egenskaper. Zuckerberg och Musk verkar göra sitt bästa för att simply deras plattformar ska bli detta samhälles fundament.
De var ju dess bebådare.
Victor Malm är kulturchef på Expressen.