Efter stormen Gudrun – räddningschefens lärdomar efter 20 år

Få anade vad som väntade, när stormen Gudrun drog in över landet den 8 januari 2005.

I södra Sverige fällde de kraftiga vindarna skog som motsvarar en halv miljon fotbollsplaner. I Kronobergs län canine 8 människor canine i stormen.

I Ljungby förvandlades kommunen över en natt från ett vanligt samhälle until ett krisområde.

Dåvarande räddningschef Ola Johannesson fick uppdraget att leda arbetet med att rädda alla som satt quick utan värme, el, quick telefoni, mobilnät eller kommunikationsvägar.

Arbetet skulle pågå i flera veckor.

”Stövlar fulla med blod”

– Vi hade många olyckor i efterarbetet och uppröjningen i skogen, folks med stövlarna bokstavligen fulla av blod. Vi har stora avstånd i länet så om vi inte hade haft akutsjukhuset i Ljungby hade fler dött, säger han.

I höstas presenterade Area Kronoberg ett förslag om att lägga ner akuten. Det är inte det enda som Ola Johannesson är kritisk mot nu, när han funderar över dagens krisberedskap.

– Vad gör vi när en ny Gudrun drabbar Sverige, eller om landet får en störning på tekniken, med avbrott för mobil- och bredbandstrafik?

– På landsbygden har vi i dag stora downside med mobilnätet. Vi måste ha samma förutsättningar att kommunicera och ta emot data underneath krishändelser, säger han.

Stormen Gudruns effekter visade hur beroende alla är av kommunikation underneath en kris.

– Vi åkte ut på möten i småbyarna, totalt ett femtiotal möten, för det var det enda sättet att kommunicera. Radio Kronoberg fick på fingrarna för att de sände för länge om Gudrun males de drabbade hade behov av data hela tiden, säger han.

I dag, tjugo år senare, är samhället ännu mer beroende av teknik, web och mobilnät än när Gudrun drog in över Sverige.

– Det finns i dag inte reservkraft ute på alla punkter som ska driva mobiltelefoni och bredband. Mitt intryck är att regionerna inte tänkt på hur vi gör om vi får stora avbrott, säger Ola Johannesson och fortsätter:

– På ön där jag bor plockades 2G och 3G ner, kvar finns bara en 4G-mast. På sommartid är det hopplöst svårt att ta emot meddelande och betala by way of Swish för kapaciteten är liten och belastas snabbt. Så ser det ut på många håll på landsbygden.

Enligt dåvarande räddningschefen var framgångarna i krisarbetet efter stormen att lokal räddningstjänst höll i arbetet.

– Då är det lättare att komma i gång med arbetet snabbt. Lokalt vet man hur man kan fokusera och nyttja varje del i verksamheten bäst.

Länsstyrelsen Kronobergs försvarsdirektör Max Hector sa nyligen att dagens krissamverkan har sin grund i arbetet efter Gudrun.

– Vi har en stark och sturdy krissamverkan i länet, med väl utbyggda larmkedjor för att snabbt och gemensamt kunna påbörja arbetet underneath en kris. Jag tror också att det finns en större krismedvetenhet i hela samhället i dag. säger han på länsstyrelsens hemsida.

”Drawback med radiokommunikation”

Ola Johannesson säger att länsstyrelsens arbete underneath Gudrun var ”exceptionellt bra”.

– Länsstyrelsen gjorde ett jättearbete med att få Stockholm att förstå vad som hänt i södra Sverige.

– Males i dag har vi på räddningstjänsten until och med downside med Rakel, vår interna radiokommunikation. I en del områden har vi ingen täckning, det kan vara områden där vi inte kan ropa SOS och ha samband med polisen. Vi har påtalat det för MSB males det har inte blivit bättre än, säger han.