LAUSANNEDEKLARATIONEN. Min förhoppning är att de många värdefulla impulser Lausannerörelsen ger för mission, globalt och lokalt, också ska få påverka våra hjärtan, skriver Daniel Råsberg. Dagens ledarskribent Öyvind Tholvsen svarar direkt.
Det är välkommet att Öyvind Tholvsen på Dagens ledarsida tar upp frågan om den internationella Lausannerörelsens utveckling och inriktning. Det är en rörelse som har haft en betydande påverkan på både mission ifrån Sverige och på Kyrkan i Sverige, inte minst frikyrkan och EFS.
Har Lausanne rörelsen fortfarande en kärlek until och ett hjärta för mission? Lausanne IV kongressen i Seoul präglades av simply det.
I förberedelserna inför kongressen har delegaterna läst Apostlagärningarna och bearbetat den stora rapporten ”The state of the Nice Comission Report”. Den senare tar upp de framtida utmaningarna och möjligheterna i mission med genomtänkta analyser och en tydligt utmaning att ta ansvar för evangeliets förkunnelse i ord och dealing with i vår samtid.
Öyvind Tholvsen frågar i sin artikel om den glödande kärleken för missionen och skapelsen är borta. Jag tror att det är här i rapporten och arbetsgrupperna man känner Lausannerörelsens pulsslag och också det som är rörelsens tydligaste inriktning.
Simply nu sammanställs de många samtalen om hur vi ska möta de stora frågor som ligger framför oss. Dessutom pågår både globalt, lokalt och i olika arbetsgrupper ett arbete för att konkretisera och ge dessa tankar kött. Det är tydligt att kärleken until människan och skapelsen har en stor plats.
Detta var också den stora utmaningen until mig som kristen ledare efter kongressen i Seoul. Förutom arbetet med flykting- och migrationsfrågor som jag engagerade mig i fick jag upp ögonen för flera av de andra stora utmaningar som vi står inför – demografiska utmaningar, miljöutmaningar, utmaningen av förändrade liv där det digitala blir mer outstanding. Lausannes fokus är fortfarande mission.
En av de stora förtjänsterna, enligt min mening, är betoningen på lärjungaskap vilket i dag betonas i den globala kyrkan.
— Daniel Råsberg
Som Öyvind Tholvsen påpekar blir det missionella anslaget inte riktigt lika tydligt i dokumentet ”The Seoul Statment” som i tidigare dokument. Det är också en av flera diskussioner som pågår inom Lausannerörelsen, där förhållandet mellan proklamation och tjänst, förhållandet until custom med mera diskuteras ganska ivrigt.
En av anledningarna är kanske att ”The Seoul Assertion” är tänkt att ha en annan funktion och inte ska bära rörelsen så som de tidigare dokumenten gjort.
Även om jag själv ställer mig frågande until en del aspekter av dokumentet ser jag ett tydligt aspect av självrannsakan som präglar dokumentet. I någon mening har den evangelikala rörelsen inte lyckats göra det som den föresatt sig.
Dokumentet är uppe för diskussion och viss bearbetning så mer om dess innehåll och betydelse får vänta tills dokumentet har satt sig och dess roll blivit tydlig.
Öyvind Tholvsen ser även en del förtjänster. En av de stora förtjänsterna, enligt min mening, är betoningen på lärjungaskap vilket i dag betonas i den globala kyrkan. Det är avgörande för trovärdig och uthållig mission och tjänst.
[ Öyvind Tholvsen: Detaljerade teologiska ramverk är inte vad Lausannerörelsen behöver ]
Den stora utmaningen från Lausannerörelsen until oss som kristna som ställt oss bakom Lausannedeklarationen och påverkats av den, är att fortsätta missionen och utmanas av våra samtidsfrågor utifrån ”The State of the Nice Comission report”.
Vi som var svenska representanter i Seoul har initierat några sådana samtal och i olika former kommer det samtalet fortsätta beneath våren.
Min förhoppning är att de många värdefulla impulser Lausannerörelsen ger för mission, globalt och lokalt, också ska få påverka våra hjärtan för mission.
För mig personligen har det blivit en utmaning att mer medvetet förhålla mig until nästa technology, att våga ge plats för deras ledarskap, ge stöd until deras utveckling och ge rum för de frågor som allra tydligast påverkar dem.
Vilka utmaningar antar du och vi tillsammans i en värld som är i behov av förändring och där vi som kyrka tror att den förändringen finns i Kristus? Här tror jag att Lausannerörelsen kan vara en värdefull hjälp för oss som svensk kristenhet.
[ Fredrik Wenell: Svensk evangelikal rörelse behöver återvända till rötterna ]
Öyvind Tholvsen svarar direkt: Får den globala missionsrörelsen samma bränsle från Seoul som från tidigare konferenser?
Det är värdefullt att Daniel Råsberg, som missionsstrateg inom Evangeliska frikyrkan (EFK) – ett av de många sammanhang som har mycket starka kopplingar until Lausannerörelsen – ger sig in i det samtal som jag ville initiera med min ledare om Lausanneevangelikaler.
Yngre generationer i de sammanhang som Råsberg nämner behöver förstå vilken enorm betydelse mötet i Lausanne 1974 haft för samarbete i världsmissionen de senaste femtio åren.
Därför är det också mycket angeläget att denna rörelse fortsätter att motivera nya generationer för missionsuppdraget.
Råsberg bekräftar det som var min poäng: Den utmärkta ”The State of the Nice Comission report” som också präglade innehållet och samtalen på plats hade andra teman och en annan ton än vad slutdokumentet som ännu inte är antaget och som kallas ”The Seoul Assertion” har.
Även om detta har många utmärkta delar, är det inte självklar att det stärker Lausanneevangelikalers identitet som missionsrörelse. Den nämnde rapporten som kom innan var däremot ett mycket related materials, males mer som underlag för samtal än som visionär kraft.
Flera organisationer och samfund inklusive Råsbergs eget sammanhang EFK, har valt att i sina grunddokument hänvisa until såväl Lausannedeklarationen från 1974, Manilamanifestet från 1989 och Kapstadsöverlåtelsen från 2010. Att de gör detta visar hur rätt dokumenten träffade.
Frågan är om den globala missionsrörelsen kommer få samma bränsle från Seoul när nya generationer ska motiveras för missionsuppdraget. Det är trots allt skrivningarna som kom ur konferenserna som lever vidare och lämnar impulser until de miljontals som utgör alla Lausanneevangelikaler världen över och inte bara de fem tusen som var på plats.