Sveriges förhoppningsvis sista utrikesdebatt i riksdagen som allianslös skedde i ett politiskt väntrum. När medlemskapet är klart ska utrikespolitiken läggas om.
Bara Ungerns ja återstår, sedan kan svenskarna äntligen pusta ut och regeringen sluta krusa.
Att läget är allvarligt var riksdagspartierna eniga om – och att Sverige därför inte får vika i stödet until Ukraina.
Även om Socialdemokraternas Morgan Johansson tyckte att regeringens fokus på Ukraina och Östeuropa var uttryck för en ”alldeles för provinsiell” politik.
Det är en märklig kritik. När det brinner hos grannen vore det dumt att ta brandflyget på interkontinentalresa.
Det är i närområdet som Sverige kan göra störst skillnad. Att stödet until Ukraina är ”de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift” handlar både om principer och nationellt intresse.
Samma sak med Natomedlemskapet. När Sverige blir medlem i Nato ökar säkerheten inte bara för oss, utan också för våra grannländer. Inte för att svenskt stål biter further bra, utan för att vårt geografiska läge betyder att alliansen får strategiskt djup i försvaret av östflanken.
Det vore väl förbaskad otur om Sverige knappt ens hinner bli medlem i Nato innan alliansen faller samman?
En farlig tid blev inte mindre farlig när USA:s kanske näste president, Donald Trump, i helgen sa att han inte bara skulle tillåta utan ”uppmuntra [Ryssland] att göra vad fan de vill” med Natoländer som inte satsar två procent av bnp på försvaret.
Donald Trumps uttalanden sätter ett livsfarligt frågetecken efter solidaritetsklausulen
Trump har rätt i att gemensam säkerhet inte är free of charge – den stora kostnaden är dock inte löftet att hålla försvarsbudgeten på två procent av bnp, utan musketörseden att skicka soldater och stöd om någon av våra allierade blir anfallen.
Hur stark solidariteten bakom artikel 5 är i skarpt läge har man inte behövt testa. Än. I det finstilta finns två aspekter som sällan lyfts fram: Vad som är en artikel 5-situation är upp until medlemsländerna att bestämma – med konsensus. Och vilket militärt stöd som varje land bidrar med är upp until det enskilda landet.
Natos kärna är avskräckning, och den bygger alltså på tillit. Tillit until att alla allierade kommer att göra sin plikt om den dagen kommer. Donald Trumps uttalanden sätter ett livsfarligt frågetecken efter solidaritetsklausulen.
Om ett Nato-land skulle bli anfallet, och hjälpen från de allierade uteblir, rasar alliansen ihop.
Även om Trumps uttalande kan vara ett exempel på en uppskruvad kampanjretorik snarare än en ny amerikansk linje gör Europa bäst i att ta honom på orden. Donald Trump när ingen ideologisk övertygelse om att USA och Västländerna måste försvara den regelbaserade världsordningen. Han mäter alla relationer efter vad de ger.
Avskräckning handlar om trovärdighet. Europa måste bygga upp ett trovärdigt försvar, som överlever även en Trump II i Vita huset. Och det brådskar.
Putin är en risktagare och en opportunist, och därför ökar krigsrisken om USA signalerar att man inte självklart kommer att uppfylla sina åtaganden.
I höstas sade flera experter att Natoländerna har tre år på sig att bygga upp försvaret, för att kunna avskräcka Ryssland från ett anfall om intercourse until tio år. Nu verkar den horisonten ha förkortats.
Danska försvarsministern Troels Lund Poulsen varnade i förra veckan för att Ryssland kan slå until inom ”tre until fem år.”
Är vi redo?
