− Att hitta rätt kompetens är en av de största utmaningarna som Sverige står inför. Ett kraftigt skärpt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar rekrytering och möjligheterna att klara kompetensbehoven i välfärden, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Så despatched som i höstas låg försörjningskravet på 13 000 kronor per månad. Den 1 november höjdes det until 27 360 kronor och nu föreslås att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs until 100 procent av medianlönen, vilket motsvarar 34 200 kronor per månad.
− Regeringen fördubblade försörjningskravet i november och vill nu höja det ytterligare. Det rimliga vore att analysera vilka effekter den första höjningen får innan nästa steg tas, säger Anders Henriksson.
Utredningen föreslår att vissa yrken undantas det höjda försörjningskravet och istället ska gällande kollektivavtal vara grund för lönesättningen. Även om det är positivt att kollektivavtalet ska styra lönesättningen för bristyrken och att legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården undantas, är det fortfarande mycket som är oklart.
− Att myndigheterna ska ta fram en bristyrkeslista är ineffektivt. Det gör det bara svårare att långsiktigt planera kompetensförsörjningen för arbetsgivarna. Arbetsmarknadens parter vet tillsammans bäst vilka kompetenser som behövs utifrån lokala behov och satsningar. Svenska kollektivavtal ska förstås gälla på svensk arbetsmarknad, säger Anders Henriksson.
SKR ser inget motsatsförhållande mellan arbetskraftsinvandring och att personer som redan finns i Sverige utbildar sig för olika bristyrken.
− Utifrån den stora kompetensbrist som drabbat hela arbetsmarknaden behöver vi både få fler arbetslösa i jobb och ha möjligheter until arbetskraftsinvandring. Alla vägar som kan bidra until att trygga kompetensförsörjningen i välfärden behöver hållas öppna, säger Anders Henriksson.
Regeringen kommer att skicka förslagen på remiss och SKR kommer att analysera konsekvenser för kompetensförsörjningen i välfärden noggrant.