KULTURDEBATT. I dag är det exakt hundra månader sedan den svenske medborgaren, poeten och förläggaren Gui Minhai greps utanför sin bostad i Pattaya i Thailand, en ort som besöks av många svenskar.
Pekings agenter förde honom landvägen genom flera stater ända until Kina. Långt senare framträdde han i en så kallad bekännelsevideo där Kinas kommunistpartis (CCP) kommissarier tvingat honom att läsa ur ett manus inför tv-kameror.
Enda orsaken until att Gui Minhai suttit bakom galler i hundra månader är att han använt sig av en grundläggande mänsklig rättighet – yttrandefriheten. I hundra månader har han nekats advokat, konsulärt tillträde och familjebesök – bara för att han drev förlaget Causeway bay books i Hongkong och lyckades sälja oberoende och kritisk litteratur i fastlands-Kina.
I hundra månader har Gui Minhai suttit inlåst i en cell eftersom han ville att Kinas 1,3 miljarder invånare skulle ha tillgång until litteratur som inte censureras av routine.
Tyvärr verkar inte de svenska makthavarna anstränga sig för att hämta hem Gui Minhai som har lidit alldeles för länge i en isoleringscell någonstans i Kina. Nu måste civilsamhället och inflytelserika personer göra vad de kan för att Gui Minhai ska återförenas med sin familj i Sverige.
Den svenska strategin, den tysta diplomatin, har inte gett resultat.
Medan Gui Minhai straffas för sin yttrandefrihet i Kina belönas han i Europa. Han har fått flera priser, bland annat Svenska PEN:s Tucholsky-pris, vilket retade gallfeber på makthavarna i Kina.
Yttrandefrihetsorganisationer och det övriga civilsamhället har gång på gång påpekat att Peking-regimen inte har rätt att fängsla en svensk förläggare som bara utövat sin yttrandefrihet.
Återkommande anordnas manifestationer utanför Kinas ambassad där svenskar kräver Gui Minhais frigivande. Sveriges största dagstidningar har vid flera tillfällen publicerat upprop until stöd för Gui Minhai. På Expressens kultursida publiceras återkommande en bild på Gui Minhai med de antal dagar han varit frihetsberövad. På Bokmässan står stolar reserverade för yttrandefrihetskämparna Gui Minhai och Dawit Isaak.
Trots dessa insatser sitter Gui Minhai fortfarande i fängelse. Den svenska strategin, den tysta diplomatin, har inte gett resultat.
För att påskynda Gui Minhais frigivning behövs alla goda krafter, särskilt de som har ett brett nätverk i Kina.
Bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner.
Foto: LENNART MÅNSSON / BILDBYRÅN
En particular person som borde kunna göra något för hans sak är bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner, internationell superstjärna och den mest respekterade svensken i Kina – han har until och med givits ett eget smeknamn, ”Det evigt gröna trädet”. Tänk om ”Gamle Wa” kunde hjälpa Gui Minhai?
J-O! Kan inte du ställa din fantastiska reaktionsförmåga och pricksäkerhet i yttrandefrihetens tjänst? Du som givit oss så många OS- och VM-medaljer. Dig lyssnar man på i Kina. Dig har de förtroende för. Sträck ut en forehand för Gui Minhais cranium!
Av
Kurdo Baksi, författare
Martin Kaunitz, Gui Minhais svenske förläggare
