”Hur kan AI bli tillgänglig och till nytta för alla människor?” – Sydsvenskan

Artificiell intelligens och dess snabba utveckling väcker både beundran och fasa. Males oavsett vilka känslor AI framkallar så finns det en fråga som kräver sitt svar: Hur kan AI bli en teknik som är tillgänglig och till nytta för alla människor?

För att frågan ska kunna besvaras måste synen på AI nyanseras och förenklade påståenden skrotas. Som tanken att människor måste anpassa sig och hänga med i den tekniska utvecklingen. Eller att AI är ett existentiellt scorching. Eller den resignerade sucken som betyder att en vanlig individual bara får finna sig i nymodigheter som AI.

Det gäller istället att komma ihåg att det är vi människor som tillsammans skapar vår framtid. Därför är det viktigt att sprida en mer nyanserad förståelse för de möjligheter och konsekvenser som AI-användning rymmer. Och om inte en liten minoritet ska lägga beslag på AI:s förmåga att förändra samhället måste tekniken demokratiseras.

Nyckeln till att tekniska framsteg kan spridas finns i allmän och bred tillgång till ny teknik. Då kan AI fungera som en enande kraft istället för att vidga klyftorna i dagens sårbara samhällen.

De möjliga vinsterna är enorma. Redan på 1990-talet skrev nationalekonomen och sedermera Nobelpristagaren Joseph Stiglitz att ”ett barn var som helst i världen har idag genom web tillgång till mer kunskap än vad en elev i de bästa skolorna i den industrialiserade delen av världen hade för 25 år sedan”.

Med lika och fri tillgång till AI kan dagens barn dra nytta av världens smartaste människors kunskaper och själva använda det de lär sig.

Så istället för luftiga utfästelser som att ”AI kan avhjälpa svälten i världen” bör vi fokusera på teknikens förmåga att åstadkomma stegvisa males meningsfulla förbättringar i människors vardag.

AI-tekniken utvecklas snabbt och kostnaderna sjunker, vilket gör det möjligt att skapa småskaligare modeller som varje användare kan utforma individuellt, ungefär som när web var nytt och användarnas kreativitet intensiv.

För två år sedan var Metas OPT-175B den ledande öppna AI-modellen i Frankrike. Idag är en av de ledande modellerna Mistral 7B som är fyrtio gånger mindre och flera gånger billigare att använda. Ändå är detta bara början på en course of som liknar den enormt snabba spridningen av telefon och tv, när det var ny teknik. Males utvecklingen av AI-tekniken skulle må bra av ett fokusskifte från kostnadsminskningar till praktiska användningsområden och riskhantering vad gäller tekniken.

Beroende på vem som kontrollerar tekniken kan AI lika gärna bli ett kraftfullt verktyg för jämställdhet som leda till vidgade klyftor i samhället. Liksom tidigare tekniska revolutioner kommer den att skapa nya arbetstillfällen och göra en del av dagens jobb överflödiga.

En ny rapport från Internationella valutafonden varnar för att AI kan vidga klyftorna mellan dem som kan utnyttja vinsterna i den nya tekniken till att berika sig själva och alla andra i samhället som hamnar på efterkälken.

Förståelsen av ny teknik måste omfatta såväl systemens komplexitet som kraften i människans påhittighet. Genom att utveckla och sprida AI-system med potential att förbättra viktiga samhällstjänster, inte minst i områden där de är eftersatta, kan man göra dem brett tillgängliga. Ska det lyckas måste AI användas med en uttalad avsikt att minska ojämlikhet i samhället.

AI kommer sannolikt att skapa ett mervärde för konsumenterna genom att sänka kostnaderna för vissa tjänster. För att vinsterna ska komma majoriteten av befolkningen till del behövs en strategi som har två syften: att den som använder tjänsten kan göra det lokalt och att överskottet förs över till människor som inte har tillgång till tjänsten.

En bredare tillgång till AI är både möjlig och avgörande. Ska tekniken kunna användas för att tackla komplicerade sociala drawback, måste man veta på vilka områden AI kan göra skillnad, som till exempel inom sjuk- och hälsovård, utbildning, hållbarhet och administration.

Att prioritera rätt och att införa tekniska lösningar kräver insatser från många olika håll i samhället. Avsikten att AI ska användas i det godas tjänst måste inarbetas i alla strategier för institutioner och organisationer.

Ett första steg är att i samhällsdebatten byta ut ”wow”, den entusiastiska häpnaden över AI:s möjligheter, mot konkreta frågeord som ”vad” och ”hur”. Det är dags att säga adjö till fascinationen över en ny teknik och istället kartlägga utmaningar där tekniken kan användas. Det är också hög tid att ta fram riktlinjer för hur AI kan inarbetas i utbildning och sociala system globalt.

Att förbereda samhället på en AI-förändrad framtid kräver mer än teknisk förnyelse. Det behövs etiska ramverk, uppdaterad lagstiftning och att kunskaperna om AI sprids i och mellan samhällen.

När vi ska navigera i en värld fascinerad av AI:s till synes magiska krafter, gäller det att komma ihåg att teknikens effekter beror på hur människor utnyttjar den.

Det är dagens beslut som avgör om den nya tekniken kommer att gynna och berika några få individer ännu mer, eller om AI utvecklas till en positiv kraft för samhällsförändring. Nya tekniker måste tyglas om de ska bidra till att skapa en bättre och mer inkluderande framtid för alla.

Översättning Karen Söderberg

Undertaking Syndicate

SKRIBENTERNA

Bertrand Badré har varit direktör i Världsbanken och har grundat och driver investeringsföretaget Blue like an Orange Sustainable Capital och är författare till boken Can Finance Save the World? (2018).

Charles Gorintin är medgrundare och teknikchef vid Alan, Frankrikes första digitala försäkringsbolag inom hälsovård och var 2023 medgrundare av Mistral AI, ett företag inom artificiell intelligens.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.