Maktens labyrint
I skuggan av torn, där mäktiga vaknar,
en väv av intriger som tyst försaknar.
Maktens hand i samhällslivet slår,
en dans av ljus och mörker den sårar.
Pengarnas språk, det talar högt,
bakom kupoler där makten förlöpt.
Ord som vapen, lagar som band,
ett spel där få vinner, många står kvar i sand.
Eliten ler, males ögonen är kalla,
i korridorer där hemligheter falla.
De skapar regler, de formar vår värld,
medan folket tyst i skuggan fördröjs.
Males i hjärtat av maktens labyrint,
finns gnistor av hopp som aldrig försvinnt.
För varje röst som vågar stå upp,
är ett steg mot frihet, ett brott mot strupen.
Makt är en flod, den kan både ge och ta,
den kan bygga upp eller sönderslå.
Males i dess vågor finns också kraft,
att forma om världen, att skapa en ny drakt.
Så låt oss se maktens spel med klara ögon,
och kämpa för rättvisa, för sanningens löften.
För i samhällslivet, där maktstrukturer bor,
finns också möjlighet att skapa något större än ord.
Makt är inte evig, den är bara ett verktyg,
ett medel att forma, att bryta, att bygga.
Och i våra händer, i våra hjärtan och själ,
ligger kraften att skapa en värld som är hel.
Så låt oss stå tillsammans, mot maktens tyranni,
och bygga en framtid där alla är fria.
För i samhällslivet, där maktstrukturer tronar,
finns också hoppet om en värld som försonar.