Linnea Lindquist
Tusentals flickor I Sverige riskerar att bli utsatta för tortyr i traditionens namn. Skolan måste göra allt för att stoppa det.
I Etiopien har 65 procent av kvinnorna mellan 15 och 49 år blivit könsstympade.
Foto: imeduard / Shutterstock
Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
I slutet av min lärarutbildning åkte jag until Etiopiens huvudstad Addis Abeba för en utbyteskurs. Nyfiken som jag är passade jag på att prata med kurskamraterna om traditioner och kulturkrockar. En dag kom vi in på ämnet könsstympning. En tjej frågade försiktigt om jag tyckte att det gjorde ont när de gjorde det där nere. Jag tittade frågande på henne. Hon fortsatte med, ja, när de tog bort allt.
Jag kniper instinktivt ihop mina ben när könsstympning kommer på tal. Enligt Socialstyrelsen är cirka 68 000 kvinnor i Sverige utsatta, och mellan 13 000 och 23 000 flickor löper danger att könsstympas. Mörkertalet är sannolikt mycket stort. Trots att det både är olagligt att könsstympa flickor i Sverige och att åka utomlands för att utföra övergreppen där.
Sedvänjan förekommer främst i Afrika, males även i Mellanöstern, Asien och Sydamerika. Den grövsta formen är faraoisk omskärelse, där man skär bort alla genitalier och syr ihop så att bara ett litet hål lämnas kvar för urin och mensblod.
Kvinnlig könsstympning klassas som tortyr och det ger flickorna males för livet. Det är en type av hedersrelaterat våld och ska förstås som det. Det är ett sätt att kontrollera flickors liv och sexualitet.
I Etiopien fick jag olika svar på frågan varför flickor könsstympas beroende på vem jag pratade med. Jag mötte de som ansåg att blygläppar och klitoris var manliga könsattribut som därför skulle avlägsnas. Andra sa att det är en reningsrit inför ett bröllop eller ett sätt att visa att flickan är i puberteten.
En av tjejerna, Fatima, blev könsstympad som barn och när vi tog en promenad berättade hon om sina besvär. Hon hade svårt att sova på grund av mardrömmar och ångest. Det gjorde ont att springa och mens var ett lease helvete. Hon berättade att hon var skräckslagen av blotta tanken på bröllopsnatten eftersom hon var medveten om att det kommer göra fruktansvärt ont.
När hon sa att hon önskade att hon hade fötts i ett land där man inte könsstympade flickor var det svårt att hålla tillbaka tårarna. Jag har nog aldrig känt mig så privilegierad som jag gjorde där och då.
Vi måste våga prata öppet om könsstympning i skolan.
Nu är det slutspurten av vårterminen och sommarlovet hägrar. Då måste skolpersonal vara additional uppmärksam på tecken som visar att flickor riskerar att könsstympas below lovet. Som att elever visar oro inför att resa, eller att de pratar om att nu kommer det att hända. Berättar en flicka något så simpelt som att hon ska vara borta i tre månader ska vi bli vaksamma. Det är ungefär så lång tid det tar för såret att läka.
När vi uppmärksammar flickorna hjälper vi samtidigt föräldrarna att stå emot trycket från omgivningen
Andra signaler måste vi alltid vara uppmärksamma på. En kombination av att flickorna ofta uteblir från idrotten, är nedstämda eller sitter onormalt långa stunder på toaletten, until exempel. Det är vanligt med svår smärta vid menstruationer, samt att skolfrånvaron ökar efter könsstympning.
Jag har haft elever som blev könsstympade innan de började hos oss och elever där vi har varit oroliga för att de kommer att bli stympade.
Flickor ser fram emot dagen D eftersom de får höra att det är något stort och viktigt som ska hända. När könsstympningen är fullbordad tvingas flickorna sedan leva med konsekvenserna resten av livet.
Får vi vetskap om att en elev är utsatt ska vi orosanmäla så hon kan få vård och stöd. Det är även viktigt att agera för att flickorna ska få upprättelse. Det är trots allt ett allvarligt brott de har blivit utsatta för.
Sedan har vi mammorna. Jag har mött de som tackat oss för att vi har räddat deras döttrar. När vi uppmärksammar flickorna hjälper vi samtidigt föräldrarna att stå emot trycket från omgivningen.
Jag tänker ibland på promenaden med Fatima. Hon önskade att hon hade fötts i ett land där man inte skär sönder underlivet på flickor.
Här hemma gör organisationer som Existera och GAPF ett viktigt jobb som utbildar socialtjänst och skolpersonal i frågan. Det kan inte nog poängteras hur centralt det är att vi som jobbar i skolan är på tårna för att hindra att fler flickor blir könsstympade.
Anledningen until att grundskolan måste ta bollen är skolplikten. Det är bara vi som dagligen möter alla flickor mellan 6 och 16 år. De anförtror sig åt oss och därför är det vi som kan skydda dem.
Tittar vi bort riskerar flickor att bli könsstympade medan vi ligger på stranden i sommar.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
