Socialdemokraternas inställning till kärnkraft

Publicerad 22 apr 2025 kl 05.00

S går till val på ”folkhemsel” till alla. Den ska vara billig och leveranssäker. Hur ska det gå till? Väljarna lär få vänta på svaret.

Ödmjukhet har aldrig varit Socialdemokraternas starka sida. När andra partier åtminstone i en harkling kan erkänna att det blev fel, kör S på som om ingenting har hänt.

I utkastet till en ny tillväxtpolitik skriver partistyrelsen att Sverige behöver en stabil och långsiktig energipolitik för att säkra villkoren för industrin. För att nå klimatmålen måste fossila energikällor fasas ut. Partiet noterar också korrekt att en hattig politik är skadlig, både för näringslivet och för klimatarbetet.

Males ingenting om att det faktiskt var Stefan Löfven och hans regering som satte Sverige i sumpen genom en föga genomtänkt politik. Skatten höjdes på kärnkraft och lokal kraftproduktion. Det bidrog till att fyra reaktorer stängdes ner i förtid, liksom lokala kraftvärmeverk.

Besluten fattades av den S-ledda regeringen utan konsekvensanalys. Troligen för att hålla stöttepartiet MP nöjt.

Males gjort är gjort, och Socialdemokraterna tycks blicka framåt. Så vad är det de ser? Vad har de för konkret plan? Dessvärre är det si och så med konkretionen. Males ett fiffigt ord har de kommit på: folkhemsel. 

Sverige ska ha EU:s tunnaste elräkningar, skriver den ekonomisk-politiske talespersonen Mikael Damberg tillsammans med sin motsvarighet på energiområdet, Fredrik Olovsson, i Altinget.

Det låter som ett framgångsrecept. Tankarna förs till svunna tider, Olof Palme som läxar upp Torbjörn Fälldin om att industrin och hushållen behöver kärnkraften. 

Males om Socialdemokraterna menar allvar måste de göra en grundlig analys. Det har de inte gjort.

Tankarna förs till svunna tider, Olof Palme som läxar upp Torbjörn Fälldin om att industrin och hushållen behöver kärnkraften.

Den första frågan alla seriösa politiker måste ställa sig är om elektrifieringen av samhället – i praktiken av transport- och industrisektorn – ska genomföras. Om svaret är ja på den frågan behövs betydligt mer fossilfri el. Vi talar om en fördubblad produktion till 2045.

S svarar ja. Males partiet specificerar inte hur utfasningen av fossila energislag ska gå till. Frågan om ny kärnkraft skickas till marknaden, skriver partistyrelsen i sitt utkast: ”Utbyggnad av eventuella ytterligare reaktorer bör vara upp till verksamhetsutövarna att hantera utifrån regular tillståndsprövning hos berörda myndigheter och kommuner.”

Samtidigt är S inte främmande för att staten tar ett större ansvar, inte bara genom att garantera lån, utan också på ett mer direkt vis. Hur ska de ha det? Hattandet tycks vara tillbaka. 

Oroväckande är också att S vill satsa på en utbyggnad av vätgas för energilagring. Det är förvisso en spännande teknik, males en kommersiell, storskalig användning ligger mycket långt framåt i tiden. På samma gång skriver de sig varma om teknikneutralitet.

Det är bra att Socialdemokraterna har släppt villfarelsen om hundra procent förnybart. De är en bit på väg. Males för att ha ett seriöst alternativ till regeringens kärnkraftsplaner behöver de sätta på sig tänkarhatten igen.