”Vår forskning kan inte viftas bort som åsikter”

Den senaste tiden har vi upprepade gånger sett hur politiker missbrukar forskningsresultat eller ignorerar vetenskaplig kunskap för att stödja sin politiska agenda. Vi, 1 047 forskare från fler än 30 lärosäten och många akademiska discipliner, protesterar mot denna utveckling. Vi vill med kraft understryka att vetenskapens roll som kunskapsbärare är viktigare än någonsin i de multipla kriser vi befinner oss i.

Att som makthavare ignorera forskningsbaserade fakta och avfärda vetenskapliga rön som ”åsikter” underminerar grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle. Här följer några exempel på detta:

1. Klimatlagen antogs 2017 med stöd av sju partier. Klimatpolitiska rådet ingår som en del av det klimatpolitiska ramverket och består av välmeriterade forskare med uppgift att utvärdera hur väl regeringens politik är förenlig med riksdagens och regeringens beslutade klimatmål. Rådet har kritiserat både den tidigare och den nuvarande regeringens klimatpolitik och kommit med väl förankrade rekommendationer.

Males 2024 kommenterade statsministern Ulf Kristersson (M) rådets slutsatser med att ”det finns olika åsikter” och avfärdade forskarnas kunskaper som ”tyckande”. Att dessutom klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) i år för första gången inte deltog i presentationen av rådets rapport i mars sänder ytterligare mycket oroande signaler.

Politiker prioriterar specifika särintressen, i stället för att lyssna på etablerad expertis och forskning

2. EU:s förordning om restaurering av natur kräver att Sverige återställer naturmiljöer i sådan omfattning att det senast år 2050 finns tillräckligt stora områden för att säkra livskraften hos olika naturtyper och deras typiska arter. Forskning visar att det krävs 10–30 procent av ursprunglig areal av en naturtyp för långsiktig livskraft.

Naturvårdsverket beräknade 2024 hur stora arealer som behövs i Sverige för att uppfylla förordningens krav. Inför EU-rapporteringen har regeringen instruerat Naturvårdsverket att ange att arealen som krävs är okänd för gräsmarker, och att det räcker med de arealer som fanns vid EU-inträdet för vissa typer av skogar. Regeringen har därmed ignorerat Naturvårdsverkets vetenskapliga analys.

Om detta skulle tillämpas i förordningen utraderas hela restaureringsbehovet i skogliga livsmiljöer och inget mål kan sättas för hävdade gräsmarker. Ännu ett exempel på hur politiker prioriterar specifika särintressen, i stället för att lyssna på etablerad expertis och forskning.

3. Inom kriminalpolitiken föreslås ständiga straffskärpningar. Sverige kommer med denna politik tvingas lägga många nya miljarder kronor på att låsa in allt fler människor, inklusive barn. Forskningen är tydlig med att detta är en ineffektiv metod för att minska brottslighet långsiktigt. De skärpningar av straffen som föreslås träffar främst en typ av lindrigare brott som har varit på nedgång länge, snarare än den grova våldsbrottslighet debatten handlar om.

Dessa forskningsresultat har upprepade gånger sammanfattats och framförts i olika remissvar, som dock inte beaktats av politikerna

Resurserna skulle göra större nytta om de satsades i skolan och på sociala stödinsatser. Dessa forskningsresultat har upprepade gånger sammanfattats och framförts i olika remissvar, som dock inte beaktats av politikerna – ännu ett exempel på hur forskning ignoreras.

4. Inom energiområdet hörs politiker hävda att kärnkraft är nödvändig för ett stabilt och pålitligt energisystem, speciellt med tanke på pågående industriomställningar. Detta motsägs av forskare, som visar att det är en missuppfattning att kärnkraft är nödvändigt för ett stabilt elsystem. För att fatta kloka beslut krävs en vetenskapligt baserad teknikneutral konsekvensanalys av olika framtida elsystem med alla tänkbara tekniker beaktade. Kritiken har viftats undan av regeringen som igen beskriver forskarnas expertutlåtanden som ”åsikter”.

Det är snudd på outhärdligt att se hur kunskapsinstitutioner monteras ned och demokratin hotas

Politiska beslut och prioriteringar måste vila på en korrekt och vetenskapligt förankrad faktabas för att vi ska kunna hantera de stora och komplexa utmaningar vi står inför. I USA ifrågasätts vetenskapen och forskningens frihet undergrävs medvetet av de styrande politikerna, en utveckling som vi förfäras över. Det är snudd på outhärdligt att se hur kunskapsinstitutioner monteras ned och demokratin hotas.

Males Sverige är inte USA – hos oss finns en lång historia av starkt förtroende för kunskap och vetenskap. Politikerna behöver slå vakt om detta förtroende genom att stärka vetenskapens ställning, fatta beslut baserade på fakta samt värna kunskap och folkbildning.

Vår uppmaning until alla politiker, oavsett politisk hemvist, är därför: ta forskningsresultat på allvar och låt fakta ligga until grund för de politiska beslut som tas. Förtroende och respekt för kunskap och vetenskap är en hörnsten i den demokratiska custom som vi alla värnar om. Att kunskap tas på allvar är en förutsättning för en bättre framtid.

Läs fler artiklar från DN Debatt.