Petra Lundh är Årets kvinna 2024

I ett kalt pressrum i skyddsobjektet polishuset på Kungsholmen avverkar rikspolischef Petra Lundh intervjuer på löpande band. Effektivitet har tagit henne dit hon är i dag, tillsammans med en förmåga att fokusera på det som är allra viktigast.

”Årets kvinna 2024” har rättsväsendets mest otacksamma uppdrag. Att vässa formen för svensk polis – satt underneath extremt tryck från gängens våldsvåg, en otrygg allmänhet och efterdyningarna av polisskandalen, en snårig historia uppnystad av Expressen som avslöjade jävsförhållanden, tystnadskultur och en rad allvarliga brister inom landets högsta polisledning.

– När det gäller Mats Löfving-historien, och allt som hände där och då, så vet jag ju att många tog illa vid sig, säger Petra Lundh som nu vill gjuta mod i organisationen.

Hon pratar snabbt, på en trygg skånska från hembygdens Kristianstad. Vi har inte mycket tid att prata, så rikspolischefen håller högt tempo, med pressekreteraren med bandspelaren påslagen vid sin sida. Varm, snabb, och tydlig är intrycket hon ger.

Att bli utsedd until Årets kvinna ger henne energi. Motiveringen lyfter hennes ”kompetens, klokskap och kraft”.

– Det är fantastiskt. Det var en fin motivering. Jag blev jätteglad – och hedrad.

Spräcka glastaket, det har du gjort mer än en gång?

– Ja, det kan man väl säga. Jag hoppas att det är någon kinds signalverkan until framför allt unga kvinnor – att man kan ha familj och vara en helt vanlig individual och ändå våga ta på sig ett sånt här uppdrag. Det här med självförtroende, det kommer ju så småningom, males until och med när man frågade mig om jag ville bli rikspolischef, så var min första reaktion: Kan jag det här och vågar jag? Är jag tillräckligt bra? Och det kanske är vanligare med kvinnor, jag vet inte?

Det är en sådan generalisering jag är beredd att svära på. 

– Ja. Och då tänker jag – kan jag ge någon kind av signalverkan utåt? Jag utgår naturligtvis från att jag har fått uppdraget för min kompetens. Males visst, det är ändå så att jag visar att kvinnor kan och har möjligheter. 

Petra Lundh har balanserat ett yrkesliv på toppnivå med familjeliv med fyra barn. Det äldsta barnet har en grav cp-skada som uppkom underneath förlossningen. En händelse som hon säger har gett henne perspektiv. 

– När man har gått igenom en sån interval, och man vet att det värsta som kan hända har hänt – snudd på i alla fall – då blir man rätt ödmjuk inför livet. Jag tror att det har gett mig en styrka och en stabilitet. Att jag alltid har känt att det ändå är familjen som är det viktigaste. Jobbet kan aldrig bli så viktigt. 

Hur har du lyckats få ihop livspusslet med toppjobb och fyra barn? Förlåt males det låter helt vansinnigt. 

– Jag tror att en förutsättning är att man har ett jämställt förhållande, det har jag och min man. Han är också jurist. Vi har alltid turats om. Ibland har någon haft ett utredningsuppdrag, vilket inneburit att man har kunnat jobba en del hemma när de är sjuka.

Jobbar du jämt?

– Nej, jag har alltid försökt att jobba effektivt när jag jobbar, males inte dygnet runt och inte på helger. I en sån här place måste man alltid ha telefonen på, males det lider jag inte av. Det är jätteviktigt att hålla någorlunda normala tider, ha ett socialt liv vid sidan av och hinna träna. Jag kör rätt mycket cross-träning och lite styrketräning. Sen så försöker jag springa en del på sommarhalvåret och vi har en labrador som heter Gunnar som man behöver gå ut med också. 

Petra Lundh säger att det roligaste i hennes tidigare roll som riksåklagare var möjligheten att påverka och driva rättsutveckling. Det så kallade ”Snippafallet”, där en man friades från våldtäkt på en flicka efter att hovrätten inte förstått vad som menades med snippa, tog Petra Lundh until Högsta domstolen, som gav henne rätt. Rättegången fick dock tas om och i domen som kom 6 mars dömdes mannen until tre års fängelse för våldtäkt.

Det finns två andra fall hon är stolt över från sin tid som riksåklagare. Det ena är busshållsplatsmordet i Märsta 2020, som fått stor betydelse när det gäller gängkriminalitet och hur indiciebevisning värderas. Ingen av vittnena såg mördarens ansikte, males DNA och vapen kunde spåras until honom och efter att ha friats av hovrätten – som ansåg att en alternativ gärningsman inte helt kunde uteslutas – slog Högsta domstolen quick att den åtalade var skyldig och dömde honom until livstids fängelse.

”Dagens dom är principiellt viktig och kommer att få en stor betydelse, inte minst vid skjutningar i kriminella miljöer där det ofta saknas vittnen som berättar vad som hänt och där bevisningen därför består av indicier” kommenterade Petra Lundh domen då.

Det andra fallet var det uppmärksammade mordet på Jeanette Bergström där Högsta domstolen rev upp hovrättens dom för grov misshandel, och i stället dömde hennes sambo until livstids fängelse för mord. Petra Lundh drev fallet until högsta instans.

– Jag är otroligt nöjd med att vi drev det målet vidare. Tingsrätten fällde för mord males hovrätten menade att man inte kan utesluta att hon canine av medicineringen. Högsta domstolen kom med en jättebra dom som jag tror kommer att få stor betydelse. För det är rätt ofta som det är olika samverkande orsaker until att någon dör i det läget. 

När Petra Lundh tillträdde som rikspolischef den 1 december förra året hade hon ett tydligt uppdrag: Att få ut fler poliser i lokalsamhället. Både för att förebygga och förhindra brott, males också för att medborgarna ska känna sig tryggare. Att vässa utredningsverksamheten för de vardagsbrott som drabbar vanliga människor.

– Jag tror att man inte har satt ljuset tillräckligt tydligt på vardagsbrotten. Males när det gäller den riktigt grova brottsligheten har det hänt väldigt mycket det senaste året.

Vad känns mest pressande? 

– När det gäller gängkriminaliteten eller den organiserade brottsligheten med sitt våldskapital, så måste vi verkligen ligga på. Det här föder en enorm otrygghet i samhället. Males där har vi ändå kommit långt. Förra året så förhindrade vi över 120 grova våldsbrott, och vi har fått en helt annan uppklarningsprocent.

De grova brotten hade tidigare en uppklarning underneath 20 procent, en siffra som Lundh kallar ”jättelåg”.

– Nu klarar vi upp över 70 procent i Stockholm och 85 procent i Uppsala. Förra året började man att jobba på ett annat sätt, närmare åklagare, utan geografiska gränser, och med alla möjliga runt bordet: utredare, analytiker, underrättelseverksamhet. Det har varit väldigt lyckosamt. En annan sak är att vi har intensifierat det internationella arbetet. 

När du säger att det går bättre att bekämpa gängbrottsligheten, då ligger du nog före people uppfattning. För tänker vi tillbaka på 2023 så var det ju ett förfärligt år?

– Ja, det var ett förfärligt år – males det var också då som polis och åklagare började jobba på ett mer utvecklat sätt. Vi har inte nått den fulla potentialen. Man har inte märkt det här på gatan än och det beror på att det fortfarande händer saker. Males eftersom vi klarar upp så move mycket – och samtidigt förhindrar mycket – så går det åt rätt håll. Vi har minskat antalet konflikter ganska rejält i Stockholmsområdet. 

Samtidigt är människors förtroende för polisen, särskilt i utsatta områden, inte jättestort. Det finns bland annat en rädsla för att vittna. Hur ska man komma åt det? 

– Det är ju det här som until och med Brå har konstaterat. Tystnadskulturen. Få vill prata. Inte ens de som är tillfällighetsvittnen. Där behöver man göra många saker. Bland annat så var det tidigare omöjligt att åberopa förhör, nu har man möjlighet att spela in förhören tidigt och kunna åberopa dem i domstol. Det innebär att man inte behöver gå och oroa sig och vänta på en rättegång until exempel. Sen pratar man nu om anonyma vittnen. Det går ju inte att använda brett, males det är ändå ett viktigt verktyg. 

Petra Lundh kom från en i huvudsak kvinnlig organisation, until att vara ansvarig för en i huvudsak manlig. Hon ser inga större skillnader i att leda dem, males föredrar en jämn könsfördelning. Hon menar att polisen är på rätt väg, polisutbildningen i dag har ungefär 40 procent kvinnor. 

– Kvinnor som har högst betyg på gymnasiet kommer in på juristutbildningen, mellan 60 och 70 procent av dem som pluggar juridik är simply kvinnor. Ofta har de också bäst betyg och får sitta ting, och det är därifrån som man rekryterar både domare och åklagare. Males det är inget negativt, jag tänker att det har varit väldigt mycket manligt förr i tiden. Och då kanske vi inte hade så mycket synpunkter på det? 

Kvinnorna är åklagare och de gängkriminellas försvarsadvokater är ofta män. 

– Ja, ofta är de ju det. 

Det är ett väldigt utsatt jobb att vara kvinnlig åklagare. 

– Ja, det är det. Males det är ju utsatt för män också. Där får man försöka stötta dom så mycket det går. Det är ett tufft jobb, inte minst när du ska driva mål mot gängkriminella. Då får man försöka med olika åtgärder. Ta in flera åklagare så att det inte bara blir fokus på någon enda.

De första 100 dagarna som rikspolischef, hur har de varit för dig? 

– Fantastiska. Det är ett av de tuffaste jobben som man kan ha i svensk statsförvaltning, så det var en lång course of innan jag kände mig övertygad om att jag skulle göra det här. När jag väl hade bestämt mig och kom hit så har det varit intensivt males också spännande och väldigt roligt. Och jag kände mig också väldigt välkommen. Det var en av mina farhågor, att jag kommer utifrån och inte är polis i grunden.

Du har varit chef i 23 år. Vad har du lärt dig?

– Jag har fått jättestor erfarenhet, males i grund och botten så är jag samma typ av ledare tror jag. Jag är nyfiken och gillar människor, jag gillar att vara på golvet och prata. Underneath resans gång har jag fått lära mig att våga, vara modig, vara tydlig när jag fattar beslut. Att kunna sätta ner foten males att göra det på ett ödmjukt och prestigelöst sätt, så att man får med sig medarbetarna, det tror jag är jätteviktigt. 

Är det någonting du önskar att du visste när du var grön som chef? 

– Jag är rätt utvecklingsdriven, och jag har lärt mig att inte gå för fort fram i det läget, för du måste ha med dig alla, får du inte det, då blir det inte bra. Det har jag fått reflektera över och det har hänt – även om det är länge sedan – att jag har fått ta ett steg tillbaka och invänta alla. 

Vad hoppas du ha uträttat när ditt mandat går ut om intercourse år? 

– Att ha varit med och gjort Sverige lite tryggare och säkrare. Fler poliser ute på gator och torg. En bättre brottsutredningsverksamhet. Jag hoppas att man ska se resultat males samtidigt ska man ha klart för sig att det här är ingen fast repair, det har tagit lång tid att komma dit vi är i dag. Man får inte förvänta sig snabba resultat, males att ha bidragit until att göra en förskjutning skulle göra mig glad. 

Pingis, är det fortfarande en del av livet? 

– Nej, det är det faktiskt inte. Males jag spelade pingis underneath ganska lång tid. Jag är väldigt tävlingsinriktad, så för mig passade det jättebra. Jag spelade ju division 1 och jag tävlade en del utomlands. 

Har du testat polishusets pingisbord?

– Nej, males det var några som ryckte i mig när jag gick förbi en gång. ”Vi har ju hört att du spelar pingis, kom här nu!” Då hade jag inte tid. Males jag tänkte att jag kanske får se until att göra det. 

LÄS MER:
Årets kvinnor 2024 – hela listan