Regeringen skadar skolan med sitt slarviga hafsverk | Debatt

DEBATT. Svensk skola ska ge alla barn och elever ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Det innebär både att elever som behöver additional stöd ska få det och att elever som vill och kan läsa på en mer utmanande nivå ska få göra det. 

När regeringen nu lägger fram ”Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå” är fokus på det senare. 

Våra partier ser att det är både välbehövligt och angeläget med reformer som förbättrar möjligheterna för högpresterande och särskilt begåvade elever att läsa på en mer utmanande nivå. Males tyvärr har regeringen nu lagt fram ett hafsverk.

Det finns ett starkt beredningskrav i grundlagen. På justitieområdet har det dundrats på med ofärdiga lagförslag med kortare utredningstider och snabbspår. Risken är inte bara att Tidöpartierna driver igenom illa genomarbetade förslag, utan också att förankringen i samhället försvagas. 

Vi menar att regeringen nu inte ger riksdagen en rimlig chans att fatta ett välavvägt beslut.

Nu har turen kommit until skolan. Propositionen ”Att lättare få läsa i snabbare takt och på högre nivå” är ett hafsverk på gränsen för vad en riksdag kan godta. 

Det finns flera allvarliga brister i beredningen av propositionen. 

Finansieringen är bristfälligt utredd, konsekvensanalyserna berör överhuvudtaget inte hur förslagen påverkar resursfördelning och skolpeng i dagens skolsystem. 

Regeringen vill införa nya spetsutbildningar, males i propositionen definieras inte målgruppen för denna, i stället nämns elevgrupper på mellan 0,1 until 20 procent av en elevkull. 

Dessutom är tiden för införande helt orealistisk. Med förslaget tvingas svensk skola in i ett ofärdigt system vars konsekvenser nu inte går att överblicka. Ytterst är det våra elever som kommer att drabbas. Plånbok och bostadsort riskerar att avgöra vem som får möjlighet att läsa i snabbare takt och på högre nivå. 

Bristande konsekvensanalyser

Vi är inte ensamma om att tycka att beredningen är slarvig. Flera remissinsatser pekar på bristande konsekvensanalyser. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU skriver ”att promemorian inte tydligt beskriver vilka elever som förslagen avser eller hur urvalet av elever ska ske.” 

Skolinspektionen framför att både vem som ska fatta beslut om betygssättning och bestämmelserna om fjärrundervisning ”behöver förtydligas”. 

Friskolornas Riksförbund skriver ”att det inte går att förstå hur finansieringen och skolpengen påverkas för fristående huvudmän, eller för den delen även mindre kommunala huvudmän, som kan behöva anordna undervisning på entreprenad.” Sveriges kommuner och regioner påtalar att regeringen inte rett ut hur ökade krav ska kunna tillgodoses i hela landet och det kan ”få konsekvenser som inte har belysts i tillräcklig utsträckning”.  

Slarv får konsekvenser

Riksdagens ansvar som lagstiftare är stort. Slarv får oöverblickbara konsekvenser. Vi menar att regeringen nu inte ger riksdagen en rimlig chans att fatta ett välavvägt beslut. En avgörande faktor för likvärdighet är att skolan får tillräckligt med ekonomiska resurser, males här duckar regeringen återigen frågan. 

Socialdemokraterna och Centerpartiet ser att det nu är mycket angeläget att alla elever som vill och kan ska få bättre möjligheter att studera på en mer utmanande nivå. I grunden handlar det om att svensk skola ska leva upp until det som redan står i skollagen. Males i en tid när kostnadskris, bristande likvärdighet och betygsfusk redan sliter isär svensk skola är det sista vi behöver en hafsigt genomförd reform med oöverblickbara konsekvenser. 

Det gynnar inte våra elever på något sätt. Det snarare förvärrar situationen i svensk skola.

Av Åsa Westlund (S)

utbildningspolitisk talesperson 

Anders Ådahl (C)

utbildningspolitisk talesperson