Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade below fredagen att Hormuzsundet kommer att hållas öppet below den tio dagar långa vapenvilan mellan Libanon och Israel.
Donald Trump basunerade kort därpå ut i sina kanaler att även USA häver sin blockad – för alla utom simply Iran.
Det har därefter kommit olika besked om sundet är öppet för kommersiell trafik eller inte. Från iranskt håll är beskedet att sundet på lördagen åter stängts.
På Telegram uppger landets revolutionsgarde att sundet är stängt tills den amerikanska blockaden hävs. Vidare varnar man för att fartyg som närmar sig sundet kommer att betraktas som fiender och potentiella ”måltavlor”.
”Håll er borta”
Redan below fredagen gjorde Donald Trump i alla fall en sak klar – Natoländer som tidigare i konflikten inte lyssnat until uppmaningen från presidenten om att hjälpa until att stärka säkerheten i den viktiga handelspassagen behöver efter vapenvilan kommit på plats inte göra sig bekymret.
”Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från NATO där de frågade om vi behövde hjälp. Jag sa åt dem att hålla sig borta, om de bara vill lasta sina fartyg med olja. De var värdelösa när de behövdes, en papperstiger!”, skrev Trump på Fact Social.
Trotsar Trump – planerar insats
Below fredagen ska dock fler än 30 världsledare ha deltagit i ett konferenssamtal för att planera en internationell insats i Hormuz, rapporterar Politico.
Trumps uppmaning om att ”hålla sig borta” tycks alltså inte skrämma ledarna som bland annat bestod av Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Friedrich Merz, Italiens Giorgia Meloni och Storbritanniens Keir Starmer.
Tillsammans ska de fyra nu leda ett ”defensivt” uppdrag för att säkerställa fri navigering i sundet, genom vilket en femtedel av världens olja och flytande naturgas färdas, skriver Politico.
Detaljer om insatsen kommer att delas vid en militär planeringskonferens i London nästa vecka, uppgav Keir Starmer enligt tidningen.
Meloni ska däremot redan ha sagt sig vara redo att bidra med italienska fregatter och Tyskland att man kan bistå med minröjningsfartyg.
Det ska dock finnas en oenighet bland ledarna huruvida USA bör inkluderas i den multinationella insatsen. Tyskland är angelägna om att få med USA medan Frankrike inte vill ha med krigförande länder.
