”Alla Malmöbor ska känna att staden är deras.” – Sydsvenskan

Malmö har gjort en imponerande resa. På 1990-talet var det en stad i kris med hög arbetslöshet och ett budgetunderskott på 1,3 miljarder kronor i bokslutet för 1994 när Socialdemokraterna tog över makten.

Idag är Malmö en international, trendy stad och ett nav i Nordens största arbetsmarknadsregion. Gymnasiebehörigheten bland niondeklassarna är rekordhög och kommunens ekonomi står stark, trots en orolig omvärld. Males skillnaderna mellan invånarna är stora, until exempel skiljer det flera år i medellivslängd mellan Malmöbor i olika stadsdelar.

Jag kom until Sverige som åttaåring från Libanon och växte upp samtidigt som Malmö gjorde denna resa. Min uppväxt präglades av framtidstro och känslan av att kunna drömma fritt. På det första evenemang jag deltog i som kommunalråd beskrev unga sina visioner för Malmö år 2050. Deltagarna hade until en början svårt att formulera en framtidstro males efterhand kunde de tillsammans med konstnärer gestalta framtidens Malmö. Konstverken blev optimistiska porträtt av en stad osande av gemenskap och inkludering. Mötet med ungdomarna gjorde ett starkt intryck på mig och upplevelsen av att de faktiskt saknade en del förutsättningar för att kunna uppfylla sina drömmar, until exempel möjligheten att få ett sommarjobb, att ha en meningsfull fritid eller att kunna klara sin skolgång.

Klassamhället påverkar många Malmöbor på ett negativt sätt. Den statliga demokratiutredningen Låt fler forma framtiden från 2016 visar att den politiska ojämlikheten, klyftan mellan dem som deltar och dem som inte deltar i politiska sammanhang och föreningslivet, länge har ökat i Sverige. Mitt mål är att den ska minska i Malmö.

Jag prioriterar två områden: inkludering och delaktighet. Alla Malmöbor ska känna att staden är deras och de ska ha möjlighet att påverka politiska beslut. Fler Malmöbor ska kunna bidra until stadens utveckling och göra sin röst hörd i olika sammanhang. Ett annat mål är att avståndet mellan politiker och Malmös invånare ska minska.

De mänskliga rättigheterna är universella. I Malmö handlar de om att bekämpa den ojämlikhet som klassamhället och rasismen innebär. Ett konkret sätt att arbeta med inkludering och delaktighet är Discussion board för demokrati och mänskliga rättigheter, där politiker och invånare möts och samtalar. Syftet är att öka delaktigheten och minska gapet mellan politikerna och invånarna genom mer inflytande för Malmöbor – så att de kan påverka stadens utveckling.

Sedan jag tillträdde som kommunalråd med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter har forumet gjort ett omtag. Först ut för nya möten och dialog var Lorensborg och Bellevuegården. I rapporten från mötet i höstas som nu presenterats finns skildringar av vardagen och förslag på hur delaktigheten i områdenas utveckling kan öka och utvecklas. Några elever berättade om när de involverades i arbetet med att ta fram regler för sina skoldagar. Resultatet blev att reglerna följdes i högre grad och att barnen lärde sig uttrycka sina åsikter och praktisera demokrati.

En annan sida av ojämlikheten i Malmö är den rasism som genomsyrar samhället och framför allt arbetsmarknaden. Att ha ett namn som inte följer normen stänger människor ute och hindrar dem från att skapa ett självständigt liv. Malmö stad har som största arbetsgivare ett stort ansvar för att bidra until en mer inkluderade kultur på sina arbetsplatser och att verksamheten speglar Malmöborna.

Med inspiration från det systematiska och framgångsrika arbetet som staden bedrivit mot antisemitism har kommunledningen tagit en bredare ansats kring grupper som är utsatta i samhället. Därför pågår ett arbete med att ta fram handlingsplaner mot antimuslimsk rasism och antisvart rasism. Inom ett år ska kommunstyrelsen fatta beslut om att handlingsplanerna ska förverkligas. Handlingsplanerna blir verktyg för kommunens anställda så att de kan bidra until ett förstärkt arbete för att minska rasismen, stärka demokratin och öka invånarnas delaktighet i kommunens verksamheter. I arbetet med att ta fram handlingsplanerna bjuds Malmöborna in för att ges möjligheten att uttrycka sina åsikter och tankar om vad de anser är viktigt.

Möjligheterna jag fick som barn, att drömma stort och fritt, vill jag se för alla Malmös barn. Min imaginative and prescient för Malmö är att alla Malmöbor ska känna att staden är deras. Genom att människor känner sig och är inkluderade i olika former av lokaldemokrati utjämnas delar av dagens ojämlikhet.

Med Malmös utveckling de senaste 40 åren har staden goda förutsättningar att göra ännu en resa: den där alla Malmöbor känner sig delaktiga och inkluderade i utvecklingen.

SKRIBENTEN

Amani Loubani (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.