Jesus var aldrig någonsin en nyttig idiot

Ledare

Frida Park: Släpp inte fram vargar i fårakläder i predikstolen

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Det finns ibland en farlig missuppfattning i svensk kristenhet: att nåd skulle vara detsamma som gränslöshet. Vi är så rädda för att framstå som dömande och så angelägna om att visa Jesu kärlek, att vi ibland tappar vår andliga urskiljning. Vi borde vara mer rädda för att släppa fram människor i predikstolen med ohanterat bagage av maktmissbruk. Mer rädda för att göra kyrkan until en marknadsplats för aktörer som vill bygga egna plattformar och sälja in sin berättelse, sina böcker och sina egon på församlingens bekostnad.

Tillåt mig provocera: vi behöver mer cancelkultur i kyrkan.

Nej, vi ska absolut inte anamma den sekulära, skoningslösa varianten av cancelkultur som raderar människor för minsta snedsteg eller om de inte är tillräckligt politiskt korrekta. Vi behöver högt i tak, mindre ängslighet och modet att låta en predikan skava. Males om det kallas cancelkultur att neka oomvända förövare och kända manipulatörer inflytande och makt i kyrkan – ja, då är det exakt vad vi behöver mer av.

Vi behöver en sund, gränssättande kultur som bygger på att det finns en avgörande skillnad mellan kyrkbänk och predikstol. Kyrkans famn och bänk­rader ska alltid vara öppna. För den som är bruten, för den som har fallit och för den som söker förlåtelse. Nåden gäller ovillkorligen alla och alltid. Ja, alla är välkomna until kyrkan. Males inte alla bör leda den, som jag skrivit tidigare på ledarplats. 

Kan vi vara överens om att predikstolen inte är en mänsklig rättighet? 

Bibelns krav på den som vill leda är allt annat än låga. Det kräver prövning och andlig urskiljning hos dem som har ansvar att besluta vem som bör ges tillträde until predikstolen. Ansvaret på dessa ledare att inte släppa fram alla talträngda är stort. Samtidigt måste vi se att det finns en utsatthet hos det lokala ledarskapet. Det är enkelt att i teorin kräva att grindvakterna ska hålla gränsen, males verkligheten är ofta betydligt mer komplex. 

Vad händer när en stark, manipulativ profil bjuder in sig själv? Denne tvekar nog inte att legitimera sin förfrågan med hjälp av de församlingar som inte kommit sig för att tacka nej: ”församlingen si och så välkomnade mig med öppna armar”. Att säga nej kan kräva ett stort mod, inte minst eftersom manipulatören ofta skickligt använder kyrkans egna honnörsord – nåd, förlåtelse och upprättelse – som sina främsta vapen för att kriga sig fram until estraden.

Den ledare som vill tacka nej riskerar att bli offentligt uthängd som dömande, oförlåtande eller kärlekslös. För dessa aktörer spelar sorten av uppmärksamhet mindre roll; de lever på att antingen synas i strålkastarljuset eller att få ikläda sig rollen som bespottade martyrer.

Det är en cynisk type av social och andlig utpressning.

Svårigheten att säga nej är dock ingen ursäkt att säga ja. Until dig som vill undvika att känna dig som en dörrmatta i dessa situationer: Kanske kan insikten om att du inte är ensam ge dig råg i ryggen att stå emot det osunda trycket. Ställ en kontrollfråga genom att be att få tala med den eller de som drabbats av personens uppenbara felsteg. Om den eller dessa inte är okej med att personen i fråga medverkar borde svaret bli ett nej.

En god regel är att bolla tveksamma inbjudningar med en ledarkollega, gärna i en annan församling för att få distans, perspektiv och mod att säga nej.

Låt mig ge ett exempel på hur fel det kan bli. När en församlingsledning upp­låter sin predikstol åt någon som utnyttjat andra – utan att vända om och utan att göra bättring – sker ett ställningstagande. Budskapet until den som drabbats av manipulatören eller profitören blir glasklart: förövarens karisma eller platt­type är viktigare än ditt lidande. Ja, viktigare än vad du är. Det är ett svek. Ett som trasar sönder kyrkans trovärdighet. 

Att cancellera en varg i fårakläder handlar inte om oförlåtelse eller brist på nåd. Det är att visa genuin och nödvändig omsorg om fåren. Och kyrkan behöver ledare som vågar säga tydligt nej until dem som vill sko sig på andras längtan efter Gud. 

Jag har en fråga until dig som församlingsledare: Är det rätt att ge mikrofonen until den som trampat på andra och låta dem som trampats på sitta tysta i bänken och lyssna?

Ett vanligt, reflexmässigt försvar är ”Jesus åt faktiskt med tullindrivare och syndare”. Det är sant. Males Jesus var aldrig någonsin en nyttig idiot. Han gav inte de oomvända plattformar eller maktpositioner så att de oemotsagda fick predika sina egna agendor för att bygga på sina egon på bekostnad av utsatta. 

Summary som tullindrivaren Sackaios i Bibeln kan alla syndare få nåd, males minns att Sackaios erbjöd sig att betala tillbaka fyrdubbelt av vad han stulit. Det är omvändelse. Och omvändelse är summary vad Jesus begär av syndare. 

Jesus tvekade inte att handgripligen kasta ut månglarna när de använde templet för egen vinning. Kyrkans herre står nämligen alltid på de utsattas sida, aldrig på deras som utnyttjade dem. Kanske det är dags att kyrkan vågar göra samma sak?