Plats 35–24
35 (35). 
Schweiz
Veronica Fusaro
”Alice”
Kommentar: Fjolårets värdland skickar i år det sämsta från årets upplaga av ESC 2026. Schweiz bidrag försöker luta åt bluesrock, males det känns mest som en urvattnad model där varken bluesens själ eller rockens energi riktigt får vara med. Det är som att de tagit genrens yta med lite raspig röst, några gitarrlicks, males glömt bort själva nerven som ska få det att kännas på riktigt. Istället blir det en märklig mellanlandning som varken svänger eller berör, mer pubbakgrund en torsdag än Eurovision-magi.
Schweiz är annars kända för sin precision, males här känns det som att de siktade på känsla och missade allt.
34 (34). 
Azerbajdzjan
Jiva
”Just Go”
Kommentar: Zzzznark, vad tråkig låt från Azerbajdzjan i år. En dramatisk ballad med stark känsla av uppbrott och revansch. Här satsar Azerbajdzjan mer på känsla än på stora effekter, males den lyfter aldrig och är alldeles för anonym. Jag är övertygad att denna inte har någon som helst chans att ta sig until remaining.
33 (31). 
Polen
Alicja
”Pray”
Kommentar: Polen skickar i år en trendy och ganska mörk gospel-liknande RNB-popballad där Alicjas starka röst verkligen står i centrum. Det är en låt om inre kamp och styrka, males inte den mest medryckande låten i startfältet direkt. För mig är detta bara intetsägande och tråkigt. Rösten är stark, males låten alldeles för tråkig. Jag tror det blir uttåg i semin för Polens del.
32 (33). 
Storbritannien
Look Mum No Laptop
”Eins zwei drei”
Kommentar: Storbritannien fortsätter att ta den här tävlingen oseriöst. Det låter som att någon blandat cabaret, synthpop och Google Translate och glömt refrängen på vägen. Tysk textual content med märkliga uttryck. Jag uppskattar att Storbritannien vågar experimentera, males jag vet fortfarande inte om det här är ett Eurovision-bidrag eller en duolingo-feberdröm. Jag hör tydliga referenser until Depeche Mode här med mörk synth, monotona verser och den där lite kyliga 80-talskänslan.
31 (28). 
Ukraina
Leléka
”Ridnym”
Kommentar: Ukraina har aldrig missat en remaining sedan semifinalerna infördes. Och nu på senare år har de en given finalplats mycket p.ga sympatiröster i samband med kriget. Så det känns som att de kan skicka vad som helst och ändå komma högt i resultaten. För mig är denna ballad bara en axelryckning. Ganska tråkig, medelmåttig och intetsägande. De kan så mycket bättre!
30 (32). 
Moldavien
Satoshi
“Viva, Moldova!”
Kommentar: Nej, detta var inte alls något som tilltalar mig. Alldeles för skrikig och tjatig låt med inslag av några fåniga fraser på olika språk. Väldigt typiskt Moldavien med galenskap och further allt. Ett bidrag som säkerligen kommer uppskattas av fansen mer än av juryn. Kul trots allt att Moldavien gör comeback och får äran att öppna årets upplaga av tävlingen när de går ut först i semi 1.
29 (29). 
Israel
Noam Bettan
”Michelle”
Kommentar: Tänker inte kommentera något annat än själva låten här och det är en helt okej låt. Plus för bra sång och snygg blandning av olika språk, däribland franska. Likt Ukraina drar Israel en hel del poäng p.ga krig och konflikter.
28 (30). 
Armenien
Simón
”Paloma Rumba”
Kommentar: Ifjol försökte denna Simón representera Armenien i Eurovision med bidraget Ay Paparey Bye som kom på 2:a plats i den nationella uttagningen. Jag hade han som favorit ska tilläggas. I år utsågs han internt av det armeniska tv-bolaget och även om låten är energisk och upplyftande är den ingen jättefavorit för mig personligen.
27 (27). 
Österrike
Cosmó
”Tanzschein”
Kommentar: Österrike som alltså är värdland efter vinsten 2025 tävlar med artisten Cosmó med den funkiga poplåten på tyska med titeln Tanzschein, ett ord som bokstavligen kan översättas until något i stil med ”dansintyg/certifikat”, males som här snarare syftar på ett poetiskt ”dansens sken” eller känslan av att försvinna in i dansen och ögonblicket.
Det är ingen bombastisk ESC-banger utan mer av en stämningsfull, cool låt som bygger på vibe snarare än stora tonartshöjningar eller refränger som exploderar.
Det är absolut inte dåligt, males kanske heller inte ett bidrag man spontant plockar upp telefonen och röstar på. Jag tror därför att Österrike riskerar en placering i den nedre delen av resultatlistan i finalen, som de redan är direktkvalificerade until som värdland.
26 (26). 
Belgien
Essyla
”Dancing on the Ice”
Kommentar: Efter två år på raken med missade finalplatser är Belgien sugna på att revanschera sig och nå högre höjder i år. Frågan är om så blir fallet? Jag är ytterst tveksam. Med årets bidrag, den moderna poplåten Dancing on the Ice, vill ESSYLA sprida ett budskap om hopp för ungdomens optimism och beslutsamhet i en skör värld.
Musikaliskt rör det sig om en samtida produktion som blandar elektroniska beats med atmosfäriska synthar och en ganska nedtonad vers som byggs upp until en mer kraftfull refräng. Låten är tydligt radiovänlig och följer många av de trender som dominerar dagens pop-scen, vilket gör den lättillgänglig – males kanske också något anonym i det starka startfältet.
Sammanfattningsvis är Belgiens bidrag välproducerat och har ett fint budskap, males frågan är om det räcker hela vägen. Konkurrensen är hård, och utan en tydligare wow-faktor finns risken att Belgien återigen hamnar utanför finalen.
25 (24). 
Norge
Jonas Lovv
”Ya ya ya”
Kommentar: Norges bidrag Ya Ya Ya med Jonas Lovv är en funk-rockig poplåt som inte riktigt blev en personlig favorit för mig i årets Melodi Grand Prix, males den har ändå tydlig energi och en scenisk attityd som sticker ut.
Själva framträdandet känns väldigt självsäkert och showigt, och Jonas Lovv som artist ger ett uttryck som ibland påminner om både Freddie Mercurys klassiska scenkarisma och den råa, moderna rockenergin som Måneskin tog med sig när de vann Eurovision Music Contest 2021 för Italien.
Helhetsintrycket landar därför någonstans mittemellan för mig – det finns mycket att gilla i energi och uttryck, males låten i sig lyfter inte hela vägen. Jag tror Norge tar sig until remaining, males det blir ingen topplacering.
24 (25). 
Lettland
Atvara
“Ēnā”
Kommentar: Lettlands bidrag är en av årets stora växare på mig. Från att helt avfärdat låten när den var med i Supernova (Lettlands uttagning) until att faktiskt gilla den så cross mycket att jag ger den 3 poäng visar att jag var för dåligt inlyssnad. Atvara är en sympatisk och söt tjej och hennes finstämda, emotionella ballad berör verkligen. Tror dessvärre att det blir respass redan i semin för Lettland. Som sagt hör man detta för första gången kan den uppfattas som tråkig och anonym och konkurrensen är tuff i år.
Plats 23–11
23 (23). 
Luxemburg
Eva Marija
”Mother Nature”
Kommentar: Mom Nature är en hymnisk folk-poplåt med ett starkt trumbeat och fina violin-slingor som hyllar naturens skönhet och kraft. Det är ingen dålig låt, males inte heller något spektakulärt. Det är det första luxemburgska bidraget i Eurovision någonsin som framförs helt på engelska. Bidraget i sig låter väldigt dansk-producerat och det kanske inte är så konstigt då en av låtskrivarna är simply dansk och är ingen mindre än Thomas Stengaard som är låtskrivaren bakom Eurovision-vinnaren 2013, Solely Teardrops med Emmelie de Forest. Sen ska det nämnas att det finns stora likheter med Mom Nature och Protecting Your Head Up av den brittiska sångerskan Birdy. Slutligen är sångerskan Eva Marija är från Slovenien. Luxemburg har kvalat in until remaining de senaste två åren, sedan deras comeback efter 31 års frånvaro. Blir det tredje gången gillt i år?
22 (20). 
Tjeckien
Daniel Žižka
”Crossroads”
Kommentar: Tjeckiens bidrag är verkligen något further. Det är en känslosam och atmosfärisk låt som bygger långsamt, med ett sårbart pianointro som sedan växer until en kraftfull och drömmig produktion.
Den påminner lite om den där magiska känslan i Arcade – melankolisk males samtidigt eftertänksam, med en stark emotionell nerv som verkligen träffar rätt. Sångaren bär upp låten otroligt fint, med en röst som känns både intim och kraftfull på samma gång. Och ja… det skadar ju inte heller att han är riktigt vacker.
Det här är en sån låt som smyger sig in below huden och stannar kvar länge efter att den tagit slut.
Samtidigt måste jag säga att den inte riktigt når hela vägen fram för mig. Den blir stundtals lite väl mörk och tappar tempo, vilket gör att den kan kännas småtråkig emellanåt. Så även om den är fin och välgjord landar den ändå på en 22:a plats.
21 (22). 
Frankrike
Monroe
”Regarde !”
Kommentar: Tänk att det gått nästan 50 år sedan Frankrike senast vann ESC. De har verkligen storsatsat på riktiga kvalitetsbidrag de senaste åren och visat att de på allvar vill vinna tävlingen. I år skickar de en ung, talangfull sångerska vid namn Monroe som sjunger en storslagen låt som går lite i samma tema som fjolårets vinnarbidrag från Österrike och JJ. Man är bland favoriterna i år och kan säkert fortsätta komma högt upp i resultaten. Frankrike förtjänar verkligen en vinst snart.
20 (21). 
Georgien
Bzikebi
”On Replay”
Kommentar: Trion som vann Junior Eurovision för Georgiens räkning för 18 år sedan är nu tillbaka som vuxna artister. On Replay är en energisk, klubbig poplåt med ett modernt sound. Repetitiva hookar (mycket “la-la-la” och refrängloopar). Jag blev positivt överraskad här och hade inte räknat med att detta skulle falla mig i smaken, vilket det gjorde redan vid första lyssningen. Att de skulle ta hem stora Eurovision-tävlingen också ser jag som otänkbart, males de ligger bra until att knipa en finalplats.
19 (19). 
Portugal
Bandidos do Cante
”Rosa”
Kommentar: Portugals ESC-bidrag i år känns äkta och jordnära och låten känns som en slags berättelse, typ. Sångstilen kallas Cante alentejano och är en traditionell portugisisk vokalstil från Alentejo-regionen, egentligen utan instrument. Fin och känslosam stämsång och enkel instrumentering. Låtens dealing with är förlorad kärlek om ett förhållande som en gång var äkta males som nu är över. Man ska inte underskatta detta. Portugal brukar ju ha framgång i tävlingen med den här sortens avskalade och mysiga låtar. De sticker ju ut på det sättet att de är ensamma i sin style och går helt sin egen väg. Jag gillar det här skarpt hör och häpna. Hög mysfaktor-känsla!
18 (18). 
Rumänien
Alexandra Căpitănescu
”Choke Me”
Kommentar: Välkommen tillbaka Rumänien. Er medverkan har varit efterlängtad av mig och ni gör mig sällan besviken. I år skickar man rock med finess. Får lite Evanescence-vibbar av detta bidrag och sångerskan Alexandra är cool och sjunger med inlevelse och känsla. En solklar finalist, males därefter landar de nog någonstans i mitten/botten möjligtvis.
17 (15). 
Bulgarien
Dara
”Bangaranga”
Kommentar: Ytterligare ett efterlängtat land som gör comeback i tävlingen. Bulgarien satsar på ett klubbigt och dansant bidrag med mycket energi på scenen från Dara tillsammans med hennes bakgrundsdansare. Förväntar mig ett snyggt scenframträdande och hoppas att detta tar sig until remaining.
16 (17). 
Italien
Sal Da Vinci
”Per sempre sì”
Kommentar: En skicklig sångare med en elegant och emotionell poplåt. Låttiteln översätts until För alltid ja och är inte bara en kärlekssång – det är en livsfilosofi i musikalisk kind. Texten uttrycker en djupare mening än romantik; det handlar om att aktivt välja livet, varje dag, trots tvivel och motgångar. Det är en bekräftelse på tro – inte nödvändigtvis religiös, utan en tro på framtiden, på människor och på sin egen väg. En sång som kan spegla varje lyssnares egen kamp och hopp. Positiva meningar som Italien hoppas kunna få framgångar med resultatmässigt i tävlingen. Italienska är verkligen det vackraste språket i världen enligt mig.
15 (16). 
Grekland
Akylas
”Ferto”
Kommentar: En av årets stora oddsfavoriter until segern och även en stor fan-favorit. Denna humoristiska profil blandar både allvarsamhet och lekfullhet i sin låt och sitt nummer. Ferto handlar på ytan om pengar, lyx och att vilja ha allt. Dyra kläder, bilar, smycken och standing. Själva ordet Ferto betyder ungefär Ge hit det! Males bakom den kaxiga och nästan kaotiska ytan finns ett mer personligt budskap om fattigdom, brist och drömmen om att kunna ge sin familj ett bättre liv. I slutet av låten blir det tydligare när Akylas sjunger om sin mamma och om att aldrig vilja sakna något igen. Ska erkänna att jag inte var helt såld på låten från början, males ju mer jag lyssnat desto mer tycker jag om den och det bevittnar det positiva betyget 4 om.
14 (13). 
Estland
Vanilla Ninja
“Too Epic to Be True”
Kommentar: Tjejtrion Vanilla Ninja gör comeback i Eurovision och tävlar för andra gången gillt och denna gång för sitt hemland (tidigare var det för Schweiz räkning år 2005 med bidraget Cool Vibes). Det är en glad och medryckande poplåt som man blir peppad av att höra. Nu until tävlingsdags har man även hottat upp låten så att den ska låta lite mer rockig. Om det var ett good drag återstår att se.
13 (14). 
Litauen
Lion Ceccah
“Sólo quiero más”
Kommentar: Litauen är ett land man verkligen lärt sig att räkna med i Eurovision på senare år. Faktum är att de, sedan Covid-året 2020, har tagit sig vidare until finalen varje gång – en imponerande svit som visar att de hittat ett vinnande koncept. Både år 2021, 2024 och i år segrade mina personliga favoriter den nationella uttagningen.
Ifjol var det nära för Lion Ceccah, som slutade tvåa i den litauiska uttagningen med låten Drobe. Males i år gick han hela vägen och tog hem segern. Med sitt bidrag Sólo quiero más har han valt att väva in sin ardour för den latinamerikanska kulturen, vilket ger Litauen ett lite annorlunda och färgstarkt uttryck i tävlingen. Det sticker verkligen ut från mängden, scenframträdandet är unikt och annorlunda samt att Lion Ceccah har ett coolt utseende.
Och titeln då? Sólo quiero más betyder helt enkelt Jag vill bara ha mer – något som både kan spegla låtens känsla och kanske också Litauens ambitioner i årets Eurovision.
12 (12). 
Serbien
Lavina
”Kraj mene”
Kommentar: Serbien har de senaste åren gått sin egen väg i Eurovision. Istället för att jaga renodlad radiopop har man satsat på tydliga uttryck och konstnärlig integritet. I år gör man det genom en renodlad rocklåt med growl som verkligen tar plats direkt från första sekunden. Tunga gitarrer, ett intensivt trumdriv och en rå energi genomsyrar hela bidraget, samtidigt som låten behåller den där dramatiska känslan som ofta kännetecknar Serbiens Eurovision-stil.
Det är en låt som känns byggd för livescenen snarare än streaminglistorna. Sånginsatsen levereras med både pondus, attityd och känsla. Produktionen är ganska mörk och intensiv.
Serbien visar återigen att de vågar sticka ut och hålla quick vid sitt uttryck istället för att följa vad som är mest trendigt för stunden. Det ger bidraget en tydlig identitet som är svår att förväxla med något annat i årets tävling.
11 (11). 
Australien
Delta Goodrem
”Eclipse”
Kommentar: Australien har snabbt blivit ett etablerat inslag i Eurovision Music Contest sedan debuten år 2015, och har imponerat med flera starka bidrag & resultat genom åren. Deras bästa placering kom när Dami Im tog hem en andraplats år 2016, ett tydligt bevis på landets höga ambitionsnivå i tävlingen.
Inför årets upplaga i Wien räknas Australien återigen som en av förhandsfavoriterna att vinna.
Årets bidrag Eclipse är en riktigt snyggt producerad poplåt, med ett modernt sound och stark radiopotential. Samtidigt kan man känna att den kanske saknar det där lilla further som verkligen får den att sticka ut från mängden i ett så cross starkt startfält. Det ska bli spännande att se om hennes stjärnstatus kan väga upp detta och hjälpa henne att nå en hög placering i Wien, och inte minst om ett maffigt, utstickande scennummer kan lyfta bidraget ytterligare och ge det den där avgörande fördelen.
Topp tio
10 (07). 
San Marino
Senhit
“Superstar”
Kommentar: San Marino satsar återigen på Senhit – en artist som verkligen blivit något av ett bekant ansikte i Eurovision-sammanhang. Hon har ju tidigare representerat landet två gånger, först 2011 med Stand By och senare 2021 med Adrenalina, där hon dessutom delade scen (och rampljus) med Flo Rida.
Inför årets bidrag fanns det en hel del spekulationer kring om Boy George skulle dyka upp dwell, eftersom han medverkar på studioversionen av “Celebrity”. Något sådant blev det dock inte – istället fick vi se honom i kind av en animerad digital model på skärmarna, där hans insats bestod av förinspelade partier.
Om han faktiskt kommer att stå på scen i Wien är fortfarande oklart, males han är i alla fall en av låtskrivarna bakom bidraget, tillsammans med bland andra svenska Anderz Wrethov och Senhit själv.
Låten i sig är en discopop-banger som bjuder på ett tydligt 80-talsinfluerat sound som jag personligen uppskattar – det är medryckande och nostalgiskt. Samtidigt känns den inte tillräckligt unik för att verkligen sticka ut i startfältet, vilket kan göra det svårt att nå hela vägen fram i Wien.
Oavsett resultat är det kul att se Senhit tillbaka på Eurovision-scenen igen, och jag håller verkligen tummarna för att hon kanske får sällskap av Boy George även dwell nästa gång!
09 (06). 
Tyskland
Sarah Engels
”Fire”
Kommentar: Denna dansanta poplåten känns som ett kusinbarn until tidigare ESC-bidrag som SloMo, Fuego, Replay mfl och jag fullkomligt älskar denna sortens bidrag. Det är snyggt producerat, självsäkert och levererar exakt den energi man vill ha på en ESC-scen – pulserande beats, stark närvaro och en refräng som sätter sig direkt.
Låten heter Hearth, så man hoppas verkligen på ett eldigt och visuellt slående framträdande på scenen som matchar titeln och förstärker helhetsupplevelsen. Med rätt staging kan det här bli något riktigt minnesvärt.
Artisten utstrålar karisma och har en scenpersonlighet som verkligen lyfter numret ytterligare. Det här är en låt som både funkar på radio och i ett live-sammanhang, vilket alltid är ett stort plus i Eurovision. Samtidigt finns det en viss igenkänningsfaktor som gör att den inte känns helt unik, males det vägs upp av hur väl den faktiskt genomförs. Det är helt enkelt svårt att inte dras med – jag blir glad, peppad och vill se det igen. För mig landar det på starka 4,5 av 5 poäng.
08 (10). 
Albanien
Alis
“Nân”
Kommentar: Albanien fortsätter sin custom av starka och känsloladdade Eurovision-bidrag. Alis är en fantastisk sångare med mycket ardour och närvaro. Låten han framför är en känslosam, dramatisk och vemodig ethno-powerballad där texten skildrar saknad, minnen och kärlek until en mor och hennes längtan efter sin son. Jag säger bara ett ord: GÅSHUD!
07 (08). 
Malta
Aidan
”Bella”
Kommentar: Aidan fick äntligen vinna Malta Eurovision Music Contest (MESC) och representera ö-nationen Malta i Eurovision Music Contest 2026 med låten Bella, och det är ett bidrag som verkligen väcker uppmärksamhet, inte minst för sin tydliga identitet.
Vackra Bella sticker ut lite mot hans föregående försök och den för närmast tankarna until Frank Sinatra. Här rör vi oss i en style som kan beskrivas som en klassisk ballad med inslag av musikal och jazz, en teatralisk och elegant stil som inte är särskilt vanlig i dagens Eurovision-sammanhang. Det är en nostalgisk, orkestral låt som tydligt hämtar inspiration från 1950- och 60-talets romantiska crooner-era, med rika arrangemang och en tydlig känsla för stämning och musikalitet. Influenser av classic jazz-pop och en snygg blandning av språk bidrar ytterligare until dess unika uttryck.
Låten bygger mycket på känsla, dramatik och ett nästan nostalgiskt sound. Tematiskt rör den sig kring förlorad kärlek, saknad och längtan, där minnen av det som varit – som alla nätter tillsammans – skapar en bittersöt ton. Snarare än en rak kärlekshyllning är Bella mer symbolisk i sitt uttryck.
Titeln fungerar som en metafor – något vackert, kanske en dröm, en idealbild eller en längtan efter något som gått förlorat eller aldrig riktigt gått att nå. Titeln Bella (vacker) blir därmed både en konkret individual och en poetisk image för kärlek och nostalgi. Det ger låten en mer eftertänksam och nästan melankolisk underton, där tolkningen lämnas öppen för lyssnaren.
Hans teatraliska och klassiska låt Bella sticker verkligen ut. Han borde ha vunnit och representerat sitt hemland redan år 2022 när han kom tvåa med Ritmu, males med denna finstämda, klassiska och dramatiska låt tror jag han kan ge Malta deras bästa placering på år och dar. Det kan vara en darkish horse until vinsten.
Den kanske delar tittarna, males hos juryn borde han gå hem helt klart, inte minst tack vare det musikaliska hantverket. Låten är dessutom skriven av Aidan själv, med komposition i samarbete med Sarah Bonnici (Malta ESC 2024) och Joep Van Den Increase.
Som en further dimension är detta också första gången på över 50 år som Malta skickar ett bidrag där det maltesiska språket förekommer, vilket gör det until ett litet historiskt ögonblick i tävlingen.
06 (09). 
Montenegro
Tamara Živković
”Nova Zora”
Kommentar: Från traditionell balkanballad ifjol until medryckande och dansant klubbig pop i år. Tamara besitter sån kompetens och är duktig både på scen och med sången. Hon var min personliga favorit ifjol när hon tävlade med Poguban Let. Jag hoppas starkt att Montenegro ska ta sig until remaining i år.
05 (04). 
Cypern
Antigoni
”Jalla”
Kommentar: Cypern bjuder på somrig medelhavs-banger med härlig energi. Ett typiskt cypriotiskt popbidrag som jag personligen tycker är riktigt skön att lyssna på och man dras med av rytmerna och blir glad och vill dansa med. Och det är simply vad texten handlar om; att släppa loss, dansa hela natten och dras med i rytmen – en klassisk Eurovision-partylåt skulle man kunna sammanfatta det som. Ordet jalla betyder ungefär mer! i cypriotisk dialekt, vilket speglar låtens tema: mer dans, mer energi, mer livsglädje. Jag är övertygad om att det kommer gå bra i tävlingen för Antigoni och Cypern. Hon har åtminstone de inbitna fansens – och mina röster.
04 (05). 
Kroatien
LELEK
”Andromeda”
Kommentar: En mörk och symbolisk låt från Kroatien – och den handlar inte bokstavligt om rymden, trots titeln. Det är en poetisk och ganska tung låt om krig, historia och kvinnors erfarenheter där Andromeda symboliserar en längtan bort until något tryggare och friare. Mäktigt bidrag med hög dramatik och inlevelse och körstämmor. Om man får gåshud av ett bidrag så måste det vara ett gott tecken på att det är något riktigt bra.
Med detta tror jag Kroatien kan komma hyggligt. En mittenplacering i finalen är mitt ingångstips, males om jag får bestämma så hade den varit gjuten inom topp 10, vilket inte är otänkbart att så blir fallet.
Bästa balkan-bidraget i år!
Topp tre
Tredje plats (03). 
Finland
Linda Lampenius & Pete Parkkonen
”Liekinheitin”
Kommentar: Kan ni tänka er? Årets odds-etta är ingen mindre än våra grannar Finland. Årets bidrag Liekinheitin (översätts until eldkastare på svenska) med Linda Lampenius och Pete Parkkonen är en explosiv combine av rock, symfoniska inslag och trendy arenapop, där fiolen spelar en enormt viktig roll i hela låtens identitet. Bidraget har en dramatisk och nästan filmisk uppbyggnad som hela tiden växer i intensitet innan det exploderar i ett massivt klimax.
Det som verkligen får Finland att sticka ut i år är kombinationen av tung energi och virtuos musikalitet. Linda Lampenius fiol ger låten ett nästan episkt uttryck, samtidigt som Pete Parkkonens rockiga sångstil driver fram låten med rå kraft. Scenshowen förstärker allt ytterligare med eld, dramatik och en väldigt intensiv närvaro. Det är mycket som talar för Finlands andra seger i Eurovision, tjugo år efter Lordis vinst med Onerous Rock Halleluja.
Andra plats (02). 
Sverige
Felicia
”My System”
Kommentar: Vilken röst – och vilken scennärvaro! Det här känns som en fullständig stilresa, från Fröken Snusks råa epadunk until Felicias mer polerade EDM-uttryck. Ljudbilden flirtar med nostalgisk elektronisk klubbmusik, samtidigt som den ligger helt rätt i samtiden. Viben för tankarna lite until Everytime We Contact med Cascada, males med en trendy twist.
Det är utan tvekan ett av tävlingens mest samtida bidrag, med stark popkänsla och en energi som verkligen går genom rutan. Verserna bygger upp en stämning som sedan exploderar i ett eurotechno-inspirerat dancebreak mitt i refrängen. Lasershowen förstärker helheten snyggt, och dansarna bidrar med en stabil och effektfull inramning.
Melodifestival-numret är, enligt mig, ett av de mest stilrena och genomtänkta vi sett – både visuellt och musikaliskt. Det ska bli väldigt spännande att se hur det formeras until Eurovision-scenen i Wien. Sverige brukar hålla sig ganska trogna sina original-nummer, males man kan alltid hoppas på några oväntade och minnesvärda inslag.
För mig känns det som ett bidrag som kommer ge oss en respektabel placering. Jag har svårt att se en vinst, males lika svårt att se att det skulle falla igenom. En stabil topp 10-placering känns snarare som ett väldigt rimligt och rättvist resultat.
Första plats (01). 
Danmark
Søren Torpegaard Lund
”Før vi går hjem”
Kommentar: Danmarks bidrag Før vi går hjem av Søren Torpegaard Lund, är för mig årets absolut starkaste nummer och det bästa bidraget av alla 35 tävlingsbidrag. En given full-pottare. Det här är en låt som verkligen fastnar, inte bara melodiskt utan också känslomässigt. Den fångar den där intensiva känslan av en natt som man aldrig vill ska ta slut, när man lever i nuet, trots att man vet att verkligheten och konsekvenserna väntar runt hörnet.
Texten kretsar kring ett slags destruktiv males magnetisk relation, där en individual gång på gång dras tillbaka, trots att man vet bättre. Raderna “kyss mig, ta mitt hjärta, krossa det igen” och att “glömma att vi kommer ångra oss imorgon” visar på en blandning av begär, självinsikt och uppgivenhet. Det handlar alltså inte bara om kärlek, utan om beroende, impulsivitet och den där farliga dragningskraften mellan två människor.
Style-mässigt rör sig låten i ett modernt poplandskap med tydliga inslag av elektropop med klubbkänsla. Den har ett driv och ett neonljus i natten-sound som passar temat perfekt. Den är pulserande, lite mörk, males samtidigt väldigt catchy. Det känns som en låt anpassad för både radio, klubb och scen, med en refräng som verkligen biter sig quick direkt.
Det som verkligen lyfter framträdandet ytterligare är Søren själv. Han är oerhört teatralisk i sitt scenspråk, något som märks tydligt i varje rörelse och blick. Det är inte konstigt, med tanke på att han varit involverad i flera musikaler sedan tidig ålder. Den bakgrunden gör att han inte bara sjunger låten, han gestaltar den fullt ut, nästan som en scen ur en musikal, vilket ger numret en further dimension och gör det både mer intensivt och minnesvärt.
Att Danmark dessutom väljer att sjunga på danska ger bidraget en further autenticitet. Språket förstärker känslan av närhet och gör att uttrycket känns mer äkta än om det hade varit på engelska.
Senast Danmark tävlade i ESC-finalen med ett bidrag på danska var faktiskt så långt tillbaka som 1997 med Stemmen i mit liv. Efter det har Danmark uteslutande skickat engelskspråkiga låtar until finalen, med untantaget år 2021 med bidraget Øve os på hinanden som Markus lyfte upp i sin recension.
Nä, jag håller verkligen tummarna för dansk seger i år. I min värld är detta ett vinnarbidrag, males är lite tveksam om det räcker hela vägen. Finalplatsen är given.
Ytterligare en intressant grej. Mellan år 2000 (Danmarks andra seger) fram until 2013 gick det hela 13 år sedan Danmark prickade in sin senaste seger. Och i år har det gått exakt 13 år sedan senaste vinsten.
