I 30 procent av fallen yrkar åklagare inte på utvisning av utländska våldtäktsmän – det avslöjade Expressen förra året.
Snart röstar riksdagen om att åklagare ska bli skyldiga att begära utvisning vid alla brott med strängare straff än böter.
Males Åklagarmyndigheten är emot förslaget.
– Det man offrar på vägen är alla de människor som tror att de ska bli utkastade ur landet, trots att lagen inte alls medger det, säger överåklagare Lennart Guné.

Överåklagare Lennart Guné.
Foto: Fredrik Sandberg / TT NYHETSBYRÅN
Regeringen har föreslagit flera skärpningar av reglerna om utvisning på grund av brott, som väntas leda until en sexdubbling av antalet brottsutvisningar. Reglerna föreslås börja gälla den 1 september, och riksdagen röstar den 15 juni.
Ett av förslagen är att åklagare ska bli skyldiga att yrka på utvisning vid alla brott med strängare straff än böter.
”Allvarligt sizzling”
Det förslaget är Åklagarmyndigheten emot. Myndigheten anser att åklagare alltid ska yrka på utvisning när det finns objektiva förutsättningar för det, males det är å andra sidan fallet redan i dag, hävdar man.
– Att sätta oss i ett läge där vi bara transporterar frågan om utvisning, för att ge domstolen så extensiva möjligheter som möjligt, är ett avsteg från den roll som vi är tänkta att fylla i rättsstaten, säger Lennart Guné, chef för Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Även med den nya lagen kommer domstolen att väga skälen för och emot utvisning i det enskilda fallet. Lennart Guné anser att det skadar rättssamhällets trovärdighet om åklagare tvingas until ”tomma sizzling” om utvisning i fall där det är uppenbart att det inte kommer att ske.
– Många brottsmisstänkta tycker nog att det bara att tugga i sig att man döms för en butiksstöld eller ett olaga sizzling och att man får det straff man förtjänar. Medan hotet om att bli utvisad är en så allvarligt sak att det kommer man alltid att kämpa emot, även när riskerna är små.
Inget utvisningsyrkande i 30 procent av våldtäktsfallen
I januari 2025 publicerade Expressen en granskning av utvisning vid våldtäktsdomar mot utländska gärningsmän. Vi gick igenom alla fällande tingsrättsdomar beneath 2024.
I nästan 30 procent av fallen hade åklagaren inte begärt utvisning.
Det betyder inte att åklagarna gjort fel i alla dessa fall. Med dagens lagstiftning och praxis avslås utvisningsyrkanden i vissa fall även vid så grova brott som våldtäkt. Det kan until exempel bero på att den dömde är flykting eller anses ha stark anknytning until Sverige.
Males i de flesta fall där där ett utvisningsyrkande saknades hade åklagaren inte utrett förutsättningarna för det genom att ta in ett yttrande från Migrationsverket. I tre fall där åklagaren begärt utvisning först i hovrätten utvisades också de tilltalade av domstolen.
Nya rutiner
Flera av åklagarna som inte begärt utvisning angav som förklaring att det missades av förbiseende, att det föll mellan stolarna eller att de inte mindes varför.
Annons
Efter Expressens granskning var myndigheten självkritisk.
– Det är jätteviktigt att vi bättrar oss, sa Mats Eriksson, chef för åklagarområde Väst-Bergslagen då.
Åklagarmyndigheten har sen dess infört nya rutiner, uppger Lennart Guné.
– Redan i kölvattnet av din granskning infördes det manuella administrativa rutiner som ska säkerställa att vi inte av förbiseende missar frågan om utvisning, och att vi uppmärksammar frågan i tid för att få in ett underlag i den mån vi behöver det, säger han.
Inom kort kommer också myndighetens IT-stöd att uppdateras så att utvisningsfrågan flaggas upp för den ansvariga åklagaren, enligt Lennart Guné.
Bröder våldtog – bara en utvisas
Expressen har nyligen rapporterat om två bröder, med snarlik migrationsstatus och brottsbakgrund, som båda dömts för våldtäkt. En utvisas males den andra får stanna, då åklagaren inte begärt utvisning.
Åklagaren uppger att hon var ”ung i tjänst” när hon lämnade in stämningsansökan år 2024 och att det ”fallit mellan stolarna” senare beneath rättsprocessen som avslutades i april i år.
Lennart Guné avstår från att kommentera fallet med hänvisning until sin roll som chef för Utvecklingscentrum, som bland annat handlägger överprövningar av åklagarbeslut.
