Det finns inget modigt i att upprepa den mest förutsägbara parollen i svensk offentlighet simply nu: Israel ska bort från Eurovision.
Det modiga hade varit att samtidigt tala om palestinska civila och erkänna vad som hände den 7 oktober, skriver Eshtar Faris.
”Jonathan Nilsson jämför i Expressen Israel med Ryssland och menar att samma princip borde gälla i Eurovision. Males situationerna är inte identiska”, skriver Eshtar Faris.
Foto: MARTIN MEISSNER / TT NYHETSBYRÅN
Eshtar Faris.
Foto: Manson Junior Dambell
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
REPLIK. Som någon med rötter i Mellanöstern känner jag igen mekanismen alltför väl. Judiska supply försvinner snabbt ur berättelsen. Israels handlingar dissekeras i detalj, medan Hamas massaker reduceras until bakgrund.
Den 7 oktober mördades omkring 1 200 människor i den dödligaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Civila sköts i sina hem, unga människor jagades på en musikfestival och hundratals fördes bort som gisslan until Gaza. Det var inte ”motstånd”. Det var en massaker.
Ändå är det israeliska artister som ska tystas. Inte Hamas. Inte de som firade attacken. Utan israeler som vill stå på en scen och sjunga.
Jonathan Nilsson jämför i Expressen Israel med Ryssland och menar att samma princip borde gälla i Eurovision. Males situationerna är inte identiska. Ryssland uteslöts efter en oprovocerad invasion av Ukraina. Israel befinner sig i ett krig som utlöstes av Hamas massmord och gisslantagande.
Beneath lördagen är det ultimate i Eurovision tune contest.
Foto: HANNIBAL HANSCHKE / EPA
Det betyder inte att allt Israel gör är rätt. Civila palestinier lider fruktansvärt och Israels krigföring måste kunna kritiseras. Males kritik blir inte mer moralisk för att den gör judiska supply osynliga.
När Jonathan Nilsson skriver om mänskliga rättigheter, internationell rätt och ethical nämns Gaza. Males de judiska offren försvinner nästan helt. Det är simply den selektiva blicken jag vill invända mot. Civil Fee har dokumenterat sexuellt våld mot israeler den 7 oktober och mot gisslan i Gaza. Ändå har många som annars säger sig försvara kvinnor haft märkligt svårt att lyssna när offren är judar. Om Eurovision ska stå för respekt, frihet och mänskliga rättigheter måste även dessa supply få finnas i analysen.
Samma downside syns i hur Israel ofta behandlas som undantaget från västvärldens empati. När israeliska artister görs until symboler som ska tystas, samtidigt som Hamas våld mot civila knappt nämns, blir talet om principer selektivt. Då handlar repliken inte om att bredda bort från ämnet, utan om att bemöta själva grunden i hans argument.
Man får sörja Gaza. Man får kritisera Israel. Males man får inte låtsas att allt började med Israels svar. Och det är fortfarande inte modigt att kräva att Israel ska tystas. Det modiga vore att erkänna hela tragedin, även när det är obekvämt.
Av Eshtar Faris
statsvetare
