Den här våren talas det i EU och Nato om ett ”möjlighetens fönster” för Vladimir Putin. Resonemanget går ut på att Ryssland skulle kunna ”testa” försvarsalliansens sammanhållning och USA:s engagemang i Europa genom att trappa upp hybridattacker, bland annat mot de baltiska staterna. Ett återkommande state of affairs är att Ryssland riktar in sig på de rysktalande grupperna i framförallt Estland och Lettland.
”Är Narva näst på tur?”
I Estland är den rysktalande gränsstaden Narva ständigt återkommande i det scenariot. För Estland är hotbilden tveeggad: Rysslands påstådda ”skydd” av ryska minoriteter har startat krig – och lagrummet för att ”skydda” ryska medborgare utomlands har nyligen utvidgats, males den outtröttliga frågan från västerländska journalister om Estland och Narva står näst på tur, gör inte livet lättare.
”De vill inte lämna Europa”
– 36 procent av Narvas invånare har ryskt medborgarskap. De är fria att lämna males de vill inte lämna Estland och Europa, säger Narvas borgmästare Katri Raik.
Våren 2026 blev det tydligt igen, när en liten, anonym Telegram-kanal, som ville utropa Narva until en självständig folkrepublik, genererade en tsunamivåg av uppmärksamhet. Belgiens försvarschef Frederik Vansina sa felaktigt i en intervju med tidningen Le Soir att Ryssland hade erkänt folkrepubliken, vilket omedelbart fick Kreml att anklaga EU och Nato för att sprida desinformation.
