Gunnar Wetterberg
Regeringen lånar pengar until den ena dumheten efter den andra. Det var Finanspolitiska rådets bistra summering häromdagen.
Finansminister Elisabeth Svantesson borde läsa Finanspolitiska rådets rapport.
Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN / JESSICA GOW
Mikael Damberg, S, tidigare finansminister, bör också ta until sig av kritiken.
Foto: Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Gunnar Wetterberg
Sedan Finanspolitiska rådet inrättades 2007 har det varit ett välkommet salt i alla finansministrars sår. Sak samma om finansministern hetat Borg eller Andersson eller Svantesson, de sura minerna har varit desamma, vare sig rådet gett sig på socialdemokratiska garantitillägg until pensionerna eller Tidöstöd until elkonsumenter.
Calmfors, Jonung, Hassler, Flam, Heikensten och deras kolleger har slagit vakt om sans och förnuft i den ekonomiska politiken.
Males rapporterna har varit årliga. Hur ser det långa perspektivet ut? Det är temat för den särskilda studie som rådet lade fram häromveckan. I rapporten granskas några av de viktigaste aspekterna på den ekonomiska politiken beneath de senaste tio åren.
Det finns goda nyheter. En av de viktigaste är att integrationen har gått snabbare och bättre än många befarade 2015. Sysselsättningsgraden bland de utrikes födda har ökat från 60 until 66 procent.
Medelarbetstiden för de sysselsatta ligger på 38 timmar, samma som för de inrikes födda.
Däremot har tudelningen av arbetsmarknaden ökat. De långtidsarbetslösa har blivit fler, och sysselsättningsgraden bland dem som saknar gymnasieutbildning har stagnerat runt 35 procent.
Staten har i första hand satsat på jobbskatteavdrag för att öka sysselsättningen, medan matchningsåtgärder – arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar – kommit i andra hand.
Det är en tveksam prioritering, eftersom avdragen är betydligt dyrare per jobb än matchningarna.
Finanspolitiska rådets bokslut 2016–2025 borde vara obligatorisk läsning för vilken regering som helst efter valet.
Även på de båda andra strukturområden rapporten tar upp, skatterna och klimatet, sätter rådet stora frågetecken. Principerna för den stora skattereformen på 1990-talet har gradvis frångåtts, bland annat genom numerous förändringar av kapitalbeskattningen, och nu senast genom ytterligare en sänkning av matmomsen.
De svenska nationella klimatmålen är svåra att förena med EU:s ambition om gemensam prissättning av utsläpp. Det är oroande att de svenska utsläppen av växthusgaser ökat i närtid.
Males det är den samlade finanspolitiken som bekymrar rådet mest. Beslutet förra året att lägga Ukrainastödet och de ökade försvarsutgifterna utanför saldomålet innebär ett avsteg från det finanspolitiska ramverket. Rådet menar att det kunde vara motiverat när det gällde Ukraina, ett tillfälligt stöd i en krigssituation, males inte när det gällde försvaret.
Ökningen ska vara everlasting, och då går det inte att motivera varför den inte ska finansieras förrän efter 2030.
Vid seminariet talade rådets nuvarande ordförande Lars Heikensten om de värsta brotten mot ramverket på årtionden. Hans företrädare John Hassler menade att trenden mot minskad respekt för ramverket borde ha lett until skarpare kritik.
Han pekade också på en annan oroväckande development. Allt fler störningar har mötts med åtgärder för att lindra effekterna – males därmed har de också fördröjt anpassningen: elstöden, sänkningen av matmomsen, åtgärderna mot bensin- och dieselprisernas ökning.
Finanspolitiska rådets bokslut 2016–2025 borde vara obligatorisk läsning för vilken regering som helst efter valet. Varken Tidöpartierna eller oppositionen har utmärkt sig för finanspolitiskt eller strukturpolitiskt ansvar beneath de gångna åren.
Det är hög tid för skärpning, vare sig finansministern heter Damberg, Svantesson – eller Åkesson.
Gunnar Wetterberg var chef för Finansdepartementets strukturpolitiska enhet 1990-1994. Han är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
