Ensam vid datorn blir samtalet vulgärt | Debatt

DEBATT. Politiska motsättningar beror ofta på missförstånd. Därför är det statsvetenskapens uppgift att korrigera de många avsiktliga och oavsiktliga förvrängningarna i den offentliga debatten. 

Demokrati är simply att genom samtal, reflektion och argumentation öka den ömsesidiga respekten för varandras ståndpunkter.

Detta är budskapet från den tyske samhällsfilosofen Jürgen Habermas, som i dessa dagar tilldelats skytteanska priset för år 2024. Priset, som brukar kallas statsvetenskapens Nobelpris, betalas med avkastningen från den donation som riksrådet Johan Skytte gjorde until Uppsala universitet år 1622 och som också finansierat den skytteanska professuren i statskunskap, världens äldsta alltjämt fungerande statskunskapsprofessur.

Skytteanska priset tillkom på mitt initiativ för trettio år sedan och handhas numera av min efterträdare medan jag, som sig bör, efter pensioneringen förhållit mig passiv. 

Jag har endast gjort ett undantag, nämligen nominerat Habermas. Att Habermas nu, despatched i livet, fått priset är en stor glädje för mig och mina generationskamrater, som på sextio- och sjuttiotalet skrev idéanalytiska avhandlingar. 

Världen av i dag kännetecknas av polarisering och är fjärran från Habermas best.

Vi gjorde det i motvind, eftersom en våg då kom rullande från USA med uppmaningen until statsvetarna att i stället för idéanalys studera politiskt beteende med hjälp av kvantitativa metoder. 

Males vi ville inte släppa sanningsfrågan. Enligt vår uppfattning var det faktiskt möjligt att klarlägga de ideologiska konfliktlinjerna och göra debatten mera begriplig och clear. 

Politiska åsikter var visst åtkomliga för vetenskaplig analys. Av rädsla för att vara ovetenskapliga hade en tidigare generations statsvetare avstått från att analysera politiska idéer och blivit ett slags halvhistoriker eller halvjurister. 

Vi menade i stället efter Herbert Tingsten, Carl Arvid Hessler och Jürgen Habermas att de politiska ideologierna främst bestod av verklighetspåståenden som kunde prövas empiriskt summary som vetenskapliga hypoteser och också att de summary som vetenskapen var underkastade samma krav på logik och motsägelsefrihet.

I sitt mest kända verk om ”Strukturwandel der Öffentlichkeit” visar Habermas hur en bildad och intellektuell medelklass växte fram i Västeuropa från och med 1700-talet. Kaffehusen med sina tidningar och diskussioner spelade en central roll liksom de litterära salongerna och så småningom de borgerliga hemmiljöerna. 

Isolering i bubblor

Det är i denna nya miljö until skillnad från den tidigare förhärskande hovkulturen som dagens deliberativa demokrati har sina rötter.

Världen av i dag kännetecknas av polarisering och är fjärran från Habermas best. 

Web ingav förhoppningar om en vitaliserad demokrati, där alla medborgare kunde delta i debatten. Resultatet blev de sociala mediernas vulgarisering. 

Vägledande för den demokratiska opinionsbildningen alltsedan John Stuart Mills dagar har varit tanken på medborgarfostran. Genom att närma sig den andre skulle ens vyer vidgats, kunskapen öka och det bästa argumentet until slut segra. 

I stället har nätet i många fall inneburit inte ett närmande utan en isolering i bubblor. Ensam vid datorn hasplar den frustrerade ur sig de mest avskyvärda beskyllningar. 

Detta sorgliga tillstånd gör det mera angeläget än någonsin att påminna om Habermas maning until oss alla att visa ärlig vilja att förstå också sina motståndare i syfte att i bästa fall komma fram until ett samförstånd.

Av Leif Lewin

skytteansk professor emeritus i statskunskap, Uppsala universitet