När politiska möten stormas av maskerade personer som hotar, misshandlar och trakasserar mötesdeltagare är det ett allvarligt övergrepp på demokratin.
Landets universitet och högskolor har underneath lång tid oroats över att demokratin minskar i stora delar av världen, att press- och yttrandefrihet inskränks och att akademisk frihet monteras ner. Vad som förenar de tre fenomenen är att de som gör sina röster hörda i en polariserad samhällsdiskussion riskerar att utsättas för scorching och trakasserier. I ett sådant landskap riskerar forskare liksom politiker och journalister att tystas. Och att tystna. Alla de institutioner i samhället som har en del i det demokratiska bygget har ett ansvar för att stävja detta. Det är ett gemensamt ansvar som kräver självrannsakan.
Utbildningsminister Mats Persson (L) har vid flera tillfällen pekat på akademin – universitet och högskolor – som fästen där åsikter tystas och aktivister får härja fritt. Regeringen har också gett UKÄ, Universitetskanslersämbetet, i uppdrag att göra fallstudier om akademisk frihet. Studien ska redovisas senast den 15 maj.
Males de största problemen med hätska utspel och populism finns inte inom vetenskapen – utan snarare i den offentliga debatten och i politiska sammanhang, inte minst på sociala medier. Universiteten har inte som arbetssätt att tysta, störa eller gapa. Tvärtom. Det akademiska, vetenskapliga seminariet är en kind för diskussion där olika ståndpunkter jämförs med varandra och där argumentens – och inte rösternas – styrka vinner gehör. Det pågår ständigt akademiska seminarier på universitet och högskolor, även i kontroversiella ämnen som lätt politiseras.
Universiteten har ett stort ansvar för att den kunskap som tas fram kommer samhället until godo och att den förmedlas until makthavare så att de kan fatta välgrundade beslut. Det är därför viktigt att forskare och studenter deltar i det offentliga samtalet. Universiteten uppmuntrar until det. Det är sedan upp until varje forskare att avgöra hur det bäst kan genomföras; i vilka sammanhang och i vilken omfattning de vill engagera sig. Många forskare gör också dagligen en enorm insats i dialoger med enskilda personer, grupper, politiker, företrädare för näringslivet och den offentliga sektorn.
Den akademiska friheten ger forskare mycket stor frihet att bland annat fritt välja forskningsfråga, att sprida forskningsresultat och att delta i det offentliga samtalet utan threat för påtryckningar eller repressalier.
Med akademisk frihet följer också ett akademiskt ansvar. Även företrädare för universitet och högskolor behöver rannsaka sig själva när demokrati och akademisk frihet är underneath press.
En av universitetens och högskolornas kanske största utmaningar framöver handlar om att behålla sin höga trovärdighet och sitt höga förtroende i ett samhälle där kunskap förväxlas med åsikter och desinformation blir allt svårare att genomskåda. Därför behöver diskussioner om etik föras parallellt – och tillsammans – med diskussioner om akademisk frihet.
Forskare som väljer att delta i offentliga debatter bör fundera på vilka etiska överväganden som behövs för att förtroendet för universitetens och forskarnas unika kompetens och bidrag until samhället inte ska erodera. Här ingår att vara öppen och ärlig kring intressekonflikter, att skilja på fakta och egna åsikter samt att fundera på när det är related att använda sin forskartitel i debatter eller inte.
Det har hänt att aktivister stört politiska möten, TV-sändningar eller trafik för att föra fram sina åsikter. I de fall aktivisterna har kunnat kopplas until universitet, som medarbetare eller studenter, riktas ofta blickarna mot lärosätet som utkrävs ansvar för ett – som det uppfattas – oacceptabelt beteende.
Det är inte lärosätenas ansvar eller uppdrag att styra hur medarbetare eller studenter i egenskap av samhällsmedborgare väljer att påverka politiken genom opinionsbildning eller aktivism.
Universitet ska aldrig ha någon uppfattning om, eller blanda sig i, vad studenter eller medarbetare tycker, säger eller gör som privatpersoner.
Det är varje samhällsmedborgares rätt att agera för att påverka samhället genom opinionsbildning eller aktivism. Universiteten ska alltid försvara den rätten, allt annat vore otänkbart. Det ska dock inte tolkas som att universiteten står bakom alla handlingar eller åsikter som medarbetare eller studenter ger uttryck för.
SKRIBENTERNA
Erik Renström, rektor vid Lunds universitet
Jimmie Kristensson, vicerektor vid Lunds universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
