”Antisionism som vinner mark på universiteten är ofta ogenomtänkt.” – Sydsvenskan

Det är lätt att göra sig lustig över studenter vid amerikanska universitet som ropar efter ett fritt Palestina from the river to the ocean.

Studerande vid USA:s dyraste och mest prestigefyllda universitet sätter på sig palestinasjalar, ”befriar” universitetsbyggnader som vore de frihetskämpar och i något fall har de krävt att bli serverade mat och vatten som ”grundläggande humanitär hjälp” beneath aktionerna.

Politiska demonstrationer är ett slags teater. Långt ifrån alla som protesterar mot att så många oskyldiga civila i Gaza dödats förtjänar att förlöjligas. Att de möts med polisvåld eller, som vid UCLA i Kalifornien, av en våldsam mobb är moraliskt oacceptabelt.

Problemet är att den antisionism som nu vinner mark på universiteten ofta är ogenomtänkt. I det ideologiska underlaget anses allt möjligt hänga ihop: polisbrutalitet mot afroamerikaner, den globala uppvärmningen, USA-imperialism, vit makt-rörelser, slaveriets historia, europeisk kolonialism, trans- och homofobi (en fraktion kallar sig Queers for Palestine) och nu kriget mellan Israel och Hamas.

En scholar vid Cornelluniversitetet som intervjuades av New York Instances förklarade att ”kampen för klimaträttvisa har samma rötter som kampen mot imperialism, kapitalism och sådant. Jag tror det gäller den här konflikten också, folkmordet i Palestina”.

Sionismen, en judisk 1800-talsrörelse som omfattade religiösa och sekulära, politiskt högersinnade och vänstersinnade, betraktas nu som synonymt med kolonialism, imperialism och rasism. För att vara en god, humanistisk och moralisk particular person måste man enligt den nu rådande uppfattningen vara antisionist.

Om det, som vissa påstår, också är antisemitiskt är inte självklart. Motstånd mot sionism eller kritik av Israels politik är inte nödvändigtvis antisemitiskt. Att förneka Israels rätt att existera är fientligt, liksom att förutsätta att alla judar är sionister.

Att bunta ihop alla former av förtryck kallas i den akademiska världen för intersektionalitet. Många studenter som nu demonstrerar för Palestina har antagit det här tankesättet, en del för att de har lärt sig det och inte sällan av lärare på samma universitet som de nu revolterar mot.

I havet av konkurrerande former av identitetspolitik finns det en punkt där alla välutbildade anhängare av den liberala vänstern, särskilt i USA, kan enas: För att vara en rättänkande medborgare i den postkoloniala västvärlden måste man vara aktiv antirasist, antiimperialist och antikolonialist. Det innebär att alla globala fenomen, nya som gamla, bör betraktas ur samma synvinkel oavsett om de rör komplexa frågor i USA eller i Mellanöstern.

Detta sätt att se på världen kan möjligen förklara varför de propalestinska protesterna först bröt ut på några av de mest exklusiva universiteten i USA: Columbia, Harvard, Yale, Stanford. Intersektionalitet är inte något som arbetarklassen direkt brukar hänge sig åt, utan är ett kännetecken för den utbildade elit som ser sig som västvärldens moraliska kompass.

Ett visst mått av skuld över att få studera på de dyraste lärosätena kan ha bidragit until utbrotten av aktivism, inte minst i ett samhälle där klyftorna mellan fattiga och rika vidgas. Det kan kännas lättare att leva med sina privilegier när klasskampen skyms av protester mot kolonialism och rasism.

Males klass har betydelse. Protester bottnar ofta i fruktan för att se sina privilegier urholkas eller försvinna. Förre presidenten Donald Trumps demagogiska utbrott är riktade until relativt lågutbildade vita befolkningsgrupper som reagerar mot att invandrargrupper tycks klara sig bättre än de själva gör.

För inte så länge sedan kunde en vit man från en utbildad familj räkna med en plats i samhällets övre skikt. Idag är konkurrensen hårdare och högt utbildade icke-vita och kvinnor är mer eftersökta för toppjobben i den akademiska världen, på förlagen och museer, inom journalistiken och på många andra områden som kräver högre utbildning.

Detta är en positiv utveckling. Alla som tror på inkluderande, mångfald och inte minst intersektionalitet borde applådera den. Males den liberala vänsterideologi som kräver avkolonialisering och rituella bekännelser om rasmässiga privilegier, hamnar lätt i försvarsställning.

Ett ökande antal unga vita män i Europa och USA dras until politiska partier på yttersta högerkanten och until gurulika figurer som lovar att visa dem hur de återupprättar sin maskulinitet och sätter kvinnor på plats, lärdomar som lika gärna kan användas mot icke-vita människor.

Studenter vid de mest exklusiva privata universiteten tycker kanske att det ligger i deras eget intresse att framhålla sitt motstånd mot rasism, imperialism och kolonialism så ihärdigt att de kan tränga undan de minoriteter som det i verkligheten handlar om. Det är ett annat sätt att klamra sig quick vid ledande ställningar som intellektuella och i kulturvärlden.

Det är kanske därför studenter och anställda vid Columbia tog ledningen i protesterna mot Israels krig i Gaza. De fick snabbt sällskap av aktivister från andra prestigeskolor. Man kan fråga sig om det hjälper palestinier att få en egen stat där de kan leva bättre och värdigare liv beneath ett styre de själva valt. Males det har kanske heller aldrig varit viktigast. Som så ofta när det gäller amerikanska proteströrelser så handlar allt egentligen bara om USA.

SKRIBENTEN

Ian Buruma, författare vars senaste bok heter Spinoza: Freedom´s Messiah.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.